En del av

Agnes Wold: Barn mår bra av att gå på förskola

19 feb, 2021 
Lovisa Svedlund
AvMalin Karlberg
Barn på förskolan och Agnes Wold, läkare och professor
Får du också dåligt samvete över att lämna barnen på förskolan? Det ska du inte ha, tycker läkaren Agnes Wold. För Motherhood berättar hon varför barn mår bra av att gå på föris och varifrån bilden av det motsatta kan komma.
Annons
Intervju: Agnes Wold om bröstmjölk jämfört med ersättningBrand logo
Intervju: Agnes Wold om bröstmjölk jämfört med ersättning

Barn vill vara i grupp precis som vuxna, och myten om att det är viktigt att vara hemma länge med barn är därför precis det – en myt. Det menar Agnes Wold, som blivit något av en husgud-läkare för svenska folket under coronapandemin. Hon har också gjort sig känd för att lyfta frågan om kvinnor och mammors välmående och hälsa på dagordningen, bland annat genom att prata om hur man kan lyfta ansvar från kvinnors axlar när det kommer till höga krav på rent hem och en perfekt tillvaro.

– Barn är ju flockdjur precis som vi och de är jätteglada när de får vara i en barnflock, för det är ju så människan levt under sin utveckling, säger Agnes Wold som förutom läkare och kvinnodebattör är professor i klinisk bakteriologi, till Motherhood.

Annons

Föreställningen om att barn skulle må dåligt av att vara på förskola tidigt, grundar sig i en rad normer och förklaringsmodeller av världen, psykologin och familjen som tagit plats i samhället de senaste åttio till hundra åren, tror Wold.

Agnes Wold, läkaren som blev känd under corona
Agnes Wold är läkare och professor i klinisk bakteriologi.

– Det var ju ett enormt skammande från sextiotalet och framåt, och hela den tiden när jag hade små barn, om hur farligt det var och hur dåligt det var.

Agnes Wold om varför barn mår bra av förskolan

Förutom teorin om att barn är flockdjur, precis som vuxna, lutar hon också sig bland annat på viss specifik forskning som baserats på Freuds teorier om anknytning.

Visst behöver barn anknytning så fort de föds och i början av sina liv, säger hon, men det stora missförståndet är att just mamman behöver ge hundra procent av sin närvaro och värme de första åren i barnens liv.

Annons

Detta har smugit sig in i varenda bok och utbildning

– På femtiotalet lanserade forskarna detta och då kom den här förfärliga freudianska epoken när man hittade på det här hårda om hur mödrarnas psyke kunde förstöra barnen, säger Agnes Wold.

Till exempel talade man inom psykologiforskningen om att mammors beteende med barnet de tre första åren skulle bli helt avgörande för barnets hälsa resten av sina levnadsår. Som om man kunde vaccinera dem mot olycka, drogberoende och annat hemsk, vilket Agnes Wold inte tror är en rimlig förklaring till varför människor blir som de blir.

– Då var det till exempel att alla psykiska sjukdomar berodde på att mamman inte var tillräckligt varm och hade intresserat sig för annat.

Man menade, enligt teorierna, också att till exempel att diagnoser som autism, anorexi och schizofreni var helt kopplat till just moderns beteende, förklarar hon.

barn på förskolan
Precis som vuxna mår barn bra av att tillhöra en större flock, säger läkaren Agnes Wold.

– Det är så fullständigt vedervärdigt, något av de värsta brotten mot mänskligheten som någon pseudovetenskapen hittat på.

Annons

Förklaring till orimliga mammanormer

Föreställningen om vikten av mammans starka och varma närvaro har sedan etsat sig fast och blivit norm, säger Agnes Wold. Och, tror hon, är en av förklaringarna till att kvinnor fortfarande tar ut mer föräldraledighet än män.

Hon tror också att det är en del av förklaringen till att det i vissa delar av samhället finns en tanke om att kvinnor borde ha barnen hemma så länge som möjligt, istället för att börja jobba och lämna på förskolan – eller låta dem vara hemma med en föräldraledig pappa.

– Det är klart om du har ett barn vars morsa är neurotisk och arg och går och bankar och sådana saker, som vi nu kallar att en person har neuropsykiatriska funktionsvariationer, då har de barnen sämre utsikter på sikt. Men det (barnets hälsa, reds. anm.) har inte att göra med hur mamman gjort precis ditten eller datten.

Foto: TT

Annons