Familjelivet brände ut henne vid 30 års ålder – förlorade vårdnaden

Det gick snabbt när Lina och hennes dåvarande pojkvän Marcus träffades. Som 20 respektive 19 år gamla flyttade de ihop, direkt från sina barndomshem. Efter tre månader blev hon gravid med ett barn som hon ville behålla men som hennes pojkvän tyckte det var för tidigt för.

– Jag sa att jag inte klandrade honom om han tyckte att det var för mycket och ville lämna, men det ville han inte eftersom han var rädd att hans familj då skulle se ned på honom, berättar Lina.

”Blev som en mamma till två samtidigt”

När dottern föddes blev fördelningen av ansvar snabbt ojämn och ohållbar.

– Jag tänkte åt oss båda i allt, planerade och gjorde all research om förskolor, handlade kläder till barnet med mera. Min pojkvän hade svårt med sånt och gjorde bara saker för eller tillsammans med vår dotter om jag bad om det, säger hon och fortsätter:

– Jag hade också fått en hel del komplikationer efter förlossningen. Ändå var det jag som behövde ta hand om all administration, blanketter, ekonomi, försäkringskassa med mer. Jag blev som en mamma till två samtidigt.

”Hemmet får förfalla”

Efter många år i samma hjulspår märker Lina hur ångesten smyger sig på. Men symtomen uppstod då bara när hon var på jobbet. Det är först nu i efterhand hon förstått att hon inte tillät sig själv att känna sig utmattad som mamma.

– Vi har vid det här laget hunnit få ytterligare en dotter, och vår äldsta har diagnostiserats med autism och celiaki. Jag känner hur jag inte orkar mer. Jag lägger mig i mitt rum efter jobbet. Hemmet får förfalla. Räkningarna får bli obetalda. Mössor får glömmas. Kylskåpet får bli tomt. Jag får lov att inte orka och konsekvenserna får kännas.

Och det gör de till en början – men efter ett tag börjar Marcus ta hand om saker.

– Det var först när jag slutade att agera konsekvens åt honom som han lärde sig att ta ansvar, även om det ibland blev tokigt.

"Orkade inte ens ta hand om mig själv"

De försökte jobba på relationen, men efter år av slit kände Lina till slut att den inte gick att rädda.

– Jag började känna att är det här kärlek så vill jag inte ha det. Det blev en omvälvande skilsmässa emotionellt men efter att ha vägt upp en partners föräldraskap och vuxenskap under en så lång tid hade relationen tagit för stor skada.

Idag är Lina mer utbränd än någonsin. Droppen gick när andra dottern diagnostiserades med diabetes i augusti i år.

– Jag åkte in på öppen vård frivilligt då jag inte ens orkade ta hand om mig själv. Barnen bor nu på heltid hos sin pappa och socialen är inkopplad.

Men Lina har inte gett upp. Målet är att åter klara av att ta hand som sig själv så att hon snart kan vara den mamma hon vill igen.

Och hon hoppas att genom att dela med sig av sin tuffa resa kunna stötta andra föräldrar som känner igen sig i hennes berättelse.

– För mig var det signifikant och hade stor inverkan på dynamiken att sluta planera, fixa och tänka åt familjen. Det var framförallt då som det blev ändring. Kan man börja ändra på detta innan man blir utsliten är det en stor investering i sin egen och sina barns framtid.

*Lina och Marcus heter egentligen någonting annat.

För råd om hur du undviker att hamna i – eller åtgärdar en redan ojämställd relation – läs även: Relationsexperten bästa tips för ett jämställt förhållande.