Sannas son föddes med Downs syndrom: ”Jag var fördomsfull”

Vi har sett skådespelerskan Sanna Sundqvist, 37, på Dramatens stora scen och i tv–serier som Andra åket och Inte OK. Mest känd är hon för rollen som Niki i långfilmen Ring mamma! som ledde till en nominering för bästa huvudroll under Guldbaggegalan tidigare i år.

Under de senaste månaderna har vi fått ta del av en helt ny sida av skådespelerskan. I sina sociala medier delar hon med sig av livet som mamma till ett barn med Downs syndrom.

Vi fick en pratstund med Sanna om den första tiden med Vide och om hur bra allting blev, trots rädslan som uppstod när läkaren för första gången uttalade orden ”Vide har Downs syndrom”.

– Innan Vide föddes hade jag ingen relation alls till Downs syndrom, jag kände ingen i min närhet som hade det. Ärligt talat hade jag en ganska fördomsfull bild, jag såg bara framför mig några härliga personer som var väldigt glada, säger Sanna.

Sedan tidigare har hon och sambon Fredrik sonen Charlie, som idag är fem år gammal. Under graviditeten med barn nummer två hade Sanna ingen som helst tanke på att barnet kunde vara sjuk eller ha någon funktionsvariation.

– Det enda jag oroade mig för var att han skulle födas för tidigt. När Charlie kom hade jag en dramatisk förlossning. Vi åkte in vecka 28 och vecka 29 kom han ut och vägde då bara 1425 gram, det var en omtumlande tid för mig.

Även Vide föddes för tidigt

Sanna blev tidigt sjukskriven under den andra graviditeten för att vara stilla och på så vis undvika att även Vide skulle födas för tidigt. Men i slutet av vecka 35 hade Vide bråttom till världen och fick äntligen se dagsljus för första gången. Förlossningen fick bra, men efteråt ville läkarna undersöka honom då han ”kändes lite mjuk i kroppen”.

– Vi hade ju gjort ett KUB–test under graviditeten och det visade att sannolikheten för Downs syndrom var väldigt låg, säger Sanna och berättar att de släppte tankarna på syndromet där och då.

– Därför blev chocken väldigt stor när han föddes. Jag såg det inte alls på Vide när han kom ut, men min sambo Fredrik tycket att han såg några drag. Vi frågade läkaren om det och efter några timmar konstaterade de att Vide hade Downs syndrom.

Sannas hjärna rusade omedelbart långt fram i tiden och hon berättar att hon såg någonting framför sig som hon inte skulle kunna hantera. Hon var rädd och ledsen, men skämdes samtidigt över sina tårar.

– När man är gravid så skapar man automatiskt bilder i huvudet och föreställer sig hur livet men barnet kommer att bli. Plötsligt var det inte lika lätt att projicera mina förväntningar på honom. Ska han inte vara lik mig? Ska han vara lik någon annan? I första skedet blev allting väldigt ytligt.

Som skådespelerska jobbar Sanna dagligen med att gestalta och uttrycka olika sorters känslor, men när Vide kom saknade hon ord under flera dagar. Allt kändes dubbelt, en lycka och en stor sorg samtidigt.

– Den där sorgen försvinner mer och mer hela tiden. Det gör ont i mig att tänka på hur ledsen jag var i början, jag skulle vilja åka tillbaka till mig själv och säga grattis, för livet blev underbart. I dag är jag övertygad om att det var just Vide som skulle komma till oss.

Öppen på sociala medier

På sociala medier skriver Sanna om ett sorts oförklarligt band och en ny värld som hon har förstått först när Vide kommit till världen. Kommentarsfältet på hennes Instagramkonto är fullt av föräldrar till barn med Downs syndrom som instämmer. Sanna drar sig för att använda ordet ”frälst”, men det är lite åt det hållet som hon känner sig.

– De senaste åren har jag levt ett privilegierat liv med familj, ett bra jobb och allt annat som passar in i formen, men så hände detta och det var precis vad jag behövde för att öppna ögonen. Vide har låst upp något i hela vår familj. När det händer någonting oväntat så slås en massa dörrar upp som man inte har öppnat förut, vilket gör ens värld större.

Under de första veckorna var Sanna rädd för folks reaktioner. När hon mötte människor var hon snabb med att säga ”Han har Downs syndrom” för att slippa personens egna reaktion när de kikade ner på Vide i barnvagnen. Hon berättar att personer överlag reagerade som om någonting hemskt hade hänt och ville ”beklaga”. Idag känner Sanna att hon vill belysa Downs syndrom öppet ännu mer för att undvika denna typen av tankar.

– Jag vill att dessa barn ska synas mer, så att vi blir mindre rädda. Att många utan att reflektera väljer att sålla bort och ta bort barn med Downs är sorgligt. Man kan lätt låta frireligiös när man pratar om det, men jag tycker att det är så extremt viktigt att vi tillåts få vara olika. Alla behövs.

Oroar du dig någon gång för framtiden?

– Visst finns det en oro för utanförskap och att saker kan bli svårare för Vide, men samtidigt finns det en trygghet i att han kommer att njuta av livet fullt ut mer än vi andra tre i familjen. Att jag förmodligen kommer att behöva finnas för Vide under hela hans liv, även om han flyttar hemifrån skrämmer mig inte alls, det ser jag bara fram emot.

Nu är vi mitt i Downs syndrome awareness month, även kallat Rocktober. Vad tycker du att vi alla borde tänka på lite mer just nu?

– Jag tycker att vi behöver vidga vyerna, ta reda på mer och inte se Downs syndrom som någonting som inte är en del av ditt liv. Ett sätt är att följa någon som har Downs på Instagram och samtidigt fundera över ens egna fördomar. Vi har fler än vi tror.

Vad har Vide lärt dig om livet?

– Han har lärt mig att älska. När det gäller all kärlek så borde man egentligen bara kapitulera inför den, i en kärleksrelation också. Se vad man har framför sig och inte försöka göra om och forma. Det hände någonting i mig när Vide kom, han var ju inte alls vad jag hade föreställt mig men ändå älskar jag honom gränslöst. Det gör att jag idag också kan älska andra människor i min närhet ännu mer.

Foto: Jonas Jörneberg, Privat