Tre allvarliga risker med barns skärmanvändande

Alla föräldrar kan nog relatera till den knepiga balansgången att få ihop familjens livspussel och samtidigt försöka vara lite strikt med skärmtid. Det är inte helt okomplicerat och ingen kommer säkerligen kunna sköta det hela perfekt – men vad är det viktigaste att tänka på? Maria Dufva, författare och kriminolog framförallt med fokus inom området barns utsatthet på nätet, ger sin syn på saken.

– Spel är idag en naturlig del av många barns liv från det att de är spädbarn. Detta vet vi inte ännu hur det kommer påverka den här generationens barn. Det är som ett livs levande experiment, menar Maria Dufva.

Att barn sitter på sociala medier eller spelar via både mobil, dator och tv i allt större utsträckning, från allt tidigare ålder menar hon kan vara riskfyllt ur flera aspekter.

1. Skärm- och spelberoende

Spelberoende blev för två år sen klassat som en psykiatrisk diagnos enligt Världshälsoorganisationen. Det gör man för att kunna forska i ämnet och erbjuda rätt hjälp, då allt fler – särskilt barn - lider av besvär. Ofta trots att det inte anses så allvarligt att de fått ett diagnostiserat beroende. Maria berättar exempelvis om fall där barn knappt kan äta mat utan att ha stimulansen av en skärm framför sig. Något hon tror är kopplat till att föräldrar numera ofta i tidig ålder dämpar barns känslor med olika typer av innehåll i en skärm.

– Många barnmorskor på BVC vittnar idag om hur föräldrar avleder barns ledsenhet med en padda, exempelvis i samband med att barnen ska få sprutor. De berättar också om föräldrar som inte känner att de besitter förmågan att trösta sina barn på egen hand, vilket känns som en oerhört sorglig utveckling, säger Maria.

Hon berättar även om många föräldrar som helt låter sina barn skippa fritids för att kunna gå hem och sätta sig och spela eller umgås online. Barn ser ett större värde i att umgås i de digitala miljöerna, något hon menar är oroväckande om det ersätter all annan social kontext - exempelvis utövande av sporter.

– Spel är ju utformade för att vara roliga och få oss vilja fortsätta spela, oavsett vilken ålder de är avsedda för. Även om det finns många uppsidor med spel, att man exempelvis kan lära sig engelska och andra färdigheter, så är den mänskliga hjärnan hos riktigt små barn uppbyggd med ett behov av tredimensionella intryck, säger Maria. Då är hjärnan under utveckling och behöver känna och uppleva saker på riktigt, fortsätter hon.

2. Barns utsatthet för vuxna förövare online

Allt fler fall uppmärksammas där barn blivit groomade eller på andra sätt utsatta för övergrepp på nätet. Spelmiljöer där barn hänger lockar även till sig vuxna med inte alltid goda intentioner.

– I spel finns ofta chattmöjligheter, och det är ofta där förövare hänger. Även om spelen har filter som blockerar användare från att skriva vissa ord och telefonnummer, så ber man då istället barnen om deras sociala medier – där de kan skriva och skicka bilder och filmer ohämmat, säger Maria Dufva.

Dessa vuxna är ofta skickliga och lär sig hur barnen pratar, något de använder för att vinna barnens förtroende.

– Jag har läst många chattkonversationer i brottmål, där det varit mer eller mindre omöjligt att lista ut att den ena parten varit en vuxen. De använder alla förkortningar och annat som barn gör, menar hon.

Maria belyser även problematiken kring att barn växer upp så väldokumenterade idag. Dels att barnen i allt lägre åldrar har sociala medier där de kan lägga ut lite vad som helst om sig själva, men också redan innan det via föräldrarnas konton.

– Hamnar det i fel persons händer kan det bli riktigt fel. Förövarna har all möjlighet i världen att kartlägga information om barnen, intygar Maria.

Hon belyser även vikten i att barn har en trygg relation till en vuxen som både kan och vill hjälpa dem i svåra situationer, som de vågar komma till.

3. Osunda influenser från spel och sociala medier

De flesta sociala medier och spel har åldersgränser, baserat på hur grovt innehåll och språk som kan komma att skildras. Detta är dock ofta enkelt att komma runt, genom att barnet helt enkelt anger ett tidigare födelsedatum än det de har.

En av de största plattformarna för barn idag – TikTok – har exempelvis en åldersrekommendation på 13 år, men man ska ha föräldrarnas tillåtelse upp till 18 år. Ändå ser Maria Dufva betydligt yngre barn som far illa genom applikationen.

– Man ser hur 9-åriga tjejer lärt sig posera på bästa sätt för att de ska se smala ut. Att små barn tänker på att de ska ha ”thigh gap”, putig rumpa, trådsmal midja och klyfta är ganska mörkt, säger hon.

Det kan för många vara en svår tid att växa upp och leva i menar hon, att ständigt bli matad med intryck om hur man ska se ut och vara. Det är stor skillnad från att bara kunna jämföra sig med de snygga tjejerna eller killarna i skolan, så som det var innan sociala medier. Dessutom finns tillgång till så mycket grövre innehåll bara knapptryck bort.

– Varenda porrskådis ett Instagram-konto, som alla barn kan komma åt, säger Maria.

Även i spelens värld blir uppmuntrandet av genusnormer tydligt och enligt Dufva är många av de populäraste barnspelen problematiska.

– Det är det klassiska upplägget, som genomsyrat amerikanska filmer i decennier, den fula tjejen gör en make-over och bara då kan hon bli omtyckt av den populära killen. Det är ett ganska sjukt budskap vi vuxna ger till våra barn med detta.