En del av

9 taggar om psykisk ohälsa att ha koll på i barn sociala medier

11 feb, 2021 
https://image.motherhood.se/image-538804?imageId=538804&width=1320&height=1320&cropw=100&croph=100&x=0&y=0
Lovisa Svedlund
Barn som håller i mobiltelefon
Sociala medier som Instagram och Tiktok kan vara superkul för ditt barn. Men vissa saker ska man reagera på om de dyker upp i ditt barns flöde.
Här är nio hashtags om psykisk ohälsa som du behöver reagera på – och veta betydelsen på – som förälder.
Annons

Triggervarning

I denna text skriver vi om ord som används på sociala medier som beskriver destruktiva beteenden kopplat till självmord, psykisk ohälsa och ätstörning.

Skrollar du igenom ditt barns Instagramflöde eller håller span på vad hen gör på Tiktok och får känslan att du inte riktigt hänger med? I alla tider har föräldragenerationen legat efter sina barn, och det är absolut normalt om man inte förstår varje internt uttryck hos den yngre generationen.

Det finns däremot några ord, uttryck och hashtags som det är bra att ha koll på som förälder – ämnen som det är bra att man reagerar på om man ser dem dyka upp i ens barns flöde.

Varför använder barn destruktiva hashtags?

Till exempel är det bra att reagera som förälder om man ser taggar som på olika sätt beskriver psykisk ohälsa.

En anledning för barn och unga att finnas på sociala medier är att det går att hitta comunities för sådant som man gillar. Har ditt barn då hamnat i psykisk ohälsa eller destruktiva beteenden finns en risk att hen får kontakt med innehåll som handlar om och uppmanar till detta, via hashtags. Hen kan också får kontakt med personer i samma situation via hashtags som leder till andras inlägg och konton.

Annons

Till exempel kan det handla om depression, självskadebeteende eller ätstörningar. Och det säger sig själv, här vill vi inte att våra ungdomar ska röra sig på sociala medier.

Hashtags att ha koll på som förälder

Många taggar utgår från engelska, men vissa finns även i svenska versioner.

En del av de destruktiva taggarna känns igen av plattformar som Instagram och Tiktok. Om till exempel taggen som betyder självmord skrivs in, dyker en ruta upp men frågan "Behöver du hjälp", och information om var man kan vända sig.

Men eftersom plattformarna är bra på att fånga upp taggar på det här sättet, hittar personer inom den onlinebaserade gruppen ibland på taggar med små variationer på de här orden.

Det kan därför vara bra att reagera även på taggar som är väldigt lika de vi listar nedan.

  • #deb står för depression
  • #sue står för "suicide", alltså självmord
  • #ana står för "anorexi" och används inom ett community där personer söker och ger varandra hjälp att fortsätta med destruktiva ätbeteenden och ätstörningar. Även taggar som #proana finns här, och står betyder ungefär att man är "för anorexi"
  • #mia eller #promia står för ungefär samma, men används av personer som har ätstörningen bullemi.
  • Även #ednos som står för "eating disorder not otherwise specified” finns i inom detta comunity online, liksom #thinsp eller #thinspo som står ungefär för "inspiration till att vara smal", "thin inspiration" på engelska.

Hjälp vid psykisk ohälsa

Läser du detta och behöver hjälp, eller behöver hjälpa ett barn?

Har du självmordstankar eller mår dåligt psykiskt ska man inte hålla det för sig själv. Sök hjälp! Prata med någon du har förtroende för, ring en stödlinje/stödchatt eller sök vård.

Här kan du få hjälp:

  • Jourhavande medmänniska 08-702 16 80.
  • Jourhavande präst nås via 112.
  • Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.
  • Bris - Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.
  • Riksförbundet SPES telefonjour på telefon 08-345873.
  • Suicide Zero: www.suicidezero.se
  • Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård. Ring 112 om du behöver akut vård eller hjälp.

Källa: 1177, Vårdlinjen

Foto: TT

Annons