Hjälp! Kommer jag någonsin älska mitt barn? Psykologen svarar

trött mamma flaskmatar bebis

Den omedelbara kärleken till sitt nyfödda barn, vad händer om man inte känner den? Motherhood pratade med psykologen Hanna Fischer om anknytning och kravet på att "vara lyckligast i världen".

"Att bli förälder är en enorm omställning för kropp och psyke. Sömnbrist, oro och ansvarskänslor i kombination med förväntningar gör att många inte alls upplever det omtalade lyckoruset. Ungefär var tionde mamma och nästan lika många pappor drabbas i stället av nedstämdhet under den första tiden.

– Att vara sönderstressad och samtidigt känna himlastormande kärlek är inte en självklar ekvation, säger psykologen Hanna Fischer.

Man pratar om anknytning och anknytningsmönster. Dagens föräldrar är ofta insatta i hur viktig det är med en trygg och kärleksfull anknytning till sitt nyfödda barn. Den insikten kan stressa om man är en av dem som behöver lite längre tid på sig för att knyta an och uppleva kärlek till sitt barn.

Är det vanligt att inte känna kärlek till sitt nyfödda barn?

– Ja och det är oftast inget att oroa sig för om man fortfarande mår okej över tid, är nyfiken och öppen, tillgänglig och lyhörd för sitt barn. Så länge det finns nyfikenhet och öppenhet brukar kärleken komma.

Många skäms i stället över sina känslor, drar sig undan, pratar inte om det och känner sig som ”en dålig förälder” i en tid då man förväntas vara världens lyckligaste. Det är synd, menar Hanna Fischer, som menar att vi mår bra av att ventilera den här sidan av föräldraskapet. Om inte annat för att upptäcka att man är långt ifrån ensam.

Psykolog Hanna Fischer

Ge kärleken lite tid, menar psykologen Hanna Fischer

– Tyvärr har jag många gånger sett föräldrar som av dåligt samvete och stark oro för att inte kunna ge en trygg anknytning till sina barn inte tar pauser, får återhämtning eller tar emot avlastning, vilket i sig kan driva på stress och oro i en negativ spiral.

"Halvtrött men lyhörd": Så fördjupar man anknytningen

Men det finns saker man kan jobba på om man vill fördjupa anknytningen och kärleken till sitt barn.

– Att ta hand om sig själv så att man kan vara en intonad förälder är viktigt. I detta ligger dels att dra ned på krav samt att acceptera att man kommer att styras av barnets sömn- och anknytningsbehov den första tiden. En halvtrött, men lyhörd och förutsägbar förälder fungerar alldeles utmärkt. Att då och då (inte ständigt!!!) kunna njuta av barnet, vara nyfiket på barnet och närvarande är grunden för en trygg anknytning.

Det här kan påverka anknytningen

Saker som kan påverka anknytning är hur föräldern mår, hur känslomässigt tillgänglig hen är och hens förmåga att sätta sig in i barnets mående. Men även barnets temperament, hur lättlästa barnets signaler är, kolik med mera kan styra anknytningen. Barnet och föräldrarna har en ömsesidig påverkan på varandra, förklarar Hanna Fischer.

– Ett lugnt barn tenderar att få en lugn förälder, ett oroligt barn en stressad förälder och så vidare. Att vara stressad gör det svårare att vara känslomässigt tillgänglig och kunna lugna barnet när det behövs. Därmed inte sagt att man måste vara stabil HELA tiden eller svara på ALLT som barnet signalerar. Att finnas till hands och vara tillräckligt lyhörd och förutsägbar skapar anknytning och inte en förälder som försöker vara perfekt på bekostnad av eget mående.

Bild: TT

Förlossningsdepression – så vet du om du är mer än ”bara" trött

17 vardagstips som gör dig lycklig enligt forskning