Elisabet: Mitt barn hade nattskräck – här är mina 5 bästa tips

Elisabet Magnussons dotter Olga hade attacker av nattskräck nästan varje natt från sex månader till tre års ålders. Nattskräcken var intensiv, Olgas blick var annorlunda, hon sprang runt, skrek och välte möbler. Idag har Olga fyllt tolv år, men mamman minns tydligt hur det var när attackerna drog igång på nätterna:

– Det gick inte att väcka henne och när jag rörde henne blev allt bara värre och värre. Det var fruktansvärt läskigt och jobbigt att se mitt barn så rädd, säger Elisabet Magnusson.

Elisabets 5 tips om ditt barn också har nattskräck

Elisabet vet hur det är att känna sig maktlös, trött och orolig när kvällen närmar sig. Hon vet också hur det är när nattskräcken lugnar ner sig och livet vänder igen. Här är hennes bästa tips till dig som är mitt uppe i en period av nattskräck:

1. Läs på så mycket du kan

– Om du misstänker att ditt barn har nattskräck är mitt bästa tips att skaffa dig så mycket kunskap som möjligt. Sök runt på olika forum, googla och försök hitta sammanhang med andra som också har barn med nattskräck för att inte känna er ensamma. Genom Facebook fick jag ta del av många berättelser och upplevelser från föräldrar som hade likande situationer och fick massor av tips.

2. Försök ta det lugnt

– Det är lätt att fasta i en total känsla av skräck men för att inte gå under själv är det viktigt att försöka behålla lugnet och tänka att det kommer bli bra och ordna sig. Jag försökte tänka att ”det kommer en annan dag” när vi var mitt uppe i en attack.

3. Hitta rätt strategi

– Det är viktigt att använda en strategi anpassad för nattskräck och inte som vid mardrömmar där det ofta går att väcka, hålla och trösta barnet. Är det nattskräck ska man absolut inte röra eller väcka barnet, även fast det är svårt. Istället ska man vara lugn och finnas där för att skydda barnet från att skada sig själv och andra.

4. Kör på ett sömnsätt som passar er – inte alla andra

– För mig gick det inte alls att känna igen mig i tips från litteraturen på hur ett barn ”ska” sova. När jag slutade kämpa för att Olga skulle sova som andra barn blev vårt liv ett helt annat. Hon somnar alltid senare på kvällen än andra barn och är en underbar glad och utvilad tjej – nattskräcken är borta. Våga känna in ditt barn, alla måste inte vara som böckerna.

5. Be om hjälp, även om det tar emot

– När det var som värst var jag för trött för att be om hjälp, men jag behövde hjälpen. Försök att prata och dela upplevelsen med någon, speciellt om du som jag är ensamstående. Försök också få avlastning i vardagen, prata med familj och vänner.

Här kan du läsa en längre historia om Olgas nattskräck, och vad som hjälpte familjen till slut:

Foto: TT, Privat