Så vägleder du ditt barn genom starka känslor – 4 knep

Mamma som håller om sitt barn.

Trotsåldern är en intensiv period då vi måste finnas där som stöd i barnets alla känslor. Foto: TT

Video: Så vägleder du ditt barn i trotsåldern - se 4 tips
0:59

Efter reklamen: Video: Så vägleder du ditt barn i trotsåldern - se 4 tips

(0:59)

Slå på ljud

Två till treårsåldern brukar beskrivas som den klassiska trotsåldern, men det skiljer sig mellan olika barn. Det är onekligen en intensiv period, från att barnet börjar kunna säga nej fram till ungefär fyra års ålder.

Även om det ofta kan kännas som att barnet bara vill bråka för bråkandets skull så är det en nödvändig del av utvecklingen. Se det som att barnet är på väg att bli den underbara person som hen är menad att bli och att det inte går utan att först gå igenom den här fasen.

Vill ge stöd kring vad små barn behöver

Malin Bergström är barnpsykolog, forskare samt fyrabarnsmamma och Clara Linnros är barnpsykolog, psykoterapeut samt tonårsförälder. Tillsammans släpper de nu boken De kallar det trots – Om att vägleda små barn genom utveckling och uppror via Bonnier Fakta.

Anledningen till att de ville skriva boken var för att de i deras arbeten inom barnhälsovården i Stockholms län stött på en vilja hos många föräldrar att lära sig mer om den här tiden.

Se också: 3 tips om ditt barn slåss och bråkar
0:52

Efter reklamen: Se också: 3 tips om ditt barn slåss och bråkar

(0:52)

Slå på ljud

– Vi upplever att det finns ett behov hos många föräldrar av att få stöd kring vad som egentligen händer hos barnen under de här åren och hur man kan hantera den här nödvändiga utvecklingen på ett bättre sätt. Så vi bestämde oss för att skriva boken som ett sätt att ge stöd kring vad så här små barn behöver, säger Clara Linnros.

Bokomslaget till De kallar det trots. Ett skrikande barn som vägrar äta.

Lätt att ha för höga förväntningar på små barn

Malin Bergström har tidigare skrivit boken Lyhört föräldraskap och kände redan då att det är viktigt även för små barn, men att de också behöver ett annat tillvägagångssätt.

– Det är viktigt att vi är lyhörda för att hitta våra barns personligheter och anpassar vårt föräldraskap efter det. Men just när barnen är så här små, behöver vi vägleda dem och våga säga att ”jag är vuxen och nu gör vi så här”, så att vi visar de vägen framåt, säger Malin Bergström.

– Ofta har vi lite för höga förväntningar på så här små barn. Barnet behöver hjälp och stöd, fyller Clara Linnros i.

Barnen lär sig massor under trotsåldern

Författarna ville dedikera boken till de här tidiga åren som de menar är precis lika grundläggande som det första året eller senare åren, som de anser att man nog pratar mer om i allmänhet.

– Det är så fruktansvärt grundläggande saker som barn lär sig mellan ett och fyra års ålder. Vem är jag, hur är jag med andra, hur hanterar jag känslor och relaterar till andra? Vi vill hjälpa föräldrar att hitta ett sätt att vägleda just deras barn genom de här åren, säger Malin Bergström.

Tips vid ett pågående utbrott

  • Ta en känslopaus. Avbryt utmanande situationer för att lugna ner barnets känslor. I stället för att fokusera på vad som hände eller vem som hade rätt koncentrerar man sig på barnets (eller sina egna) känslor.
  • Bekräfta känslan med ord. Att beskriva barns känslor hjälper dem med känslokunskap och ger dem en känsla av att vara sedda och förstådda. Det lugnar barn samtidigt som det ger känslokunskap på sikt.
  • Undvik att resonera när barn är upprörda. Då behöver fokus vara på att lugna.
  • Efter utbrottet kan man uppmuntra barns egna reflektioner kring vad som hänt i stället för att tala om vad som gäller. Om barn inte kan berätta kan man prova att själva beskriva förloppet och stämma av om man förstått rätt. Att barn får reflektera kring sina egna och andras känslor, avsikter och handlingar stärker deras känslokunskap.

Källa: De kallar det trots – Om att vägleda små barn genom utveckling och uppror (Bonnier Fakta)

Starka känslor är en del av inlärningen

Samtidigt som barnet lär sig att gå, klättra och prata börjar hen också att uttrycka sin vilja. Ofta med kraft. Många föräldrar blir förfärade och tycker att hela barnets vakna tid handlar om bråk och trots.

Kärnan i boken är att visa att den jobbiga utvecklingen faktiskt handlar om att barnet tränar olika förmågor. För att så småningom bli en fungerande människa, bland andra människor.

Ömsesidighet och förmågan att anpassa sig är fortfarande i sin linda och det är av stor vikt att ha rimliga förväntningar.

– Barn har en hjärna som utvecklas men som inte är utvecklad för att hantera känslor ännu. Har man med sig de tankarna behöver man som förälder inte vara orolig för att man gjort någonting fel vid utbrott eller starka känslor, det är bara så det är just nu, säger Clara Linnros.

Malin Bergström och Clara Linnros.

Malin Bergström och Clara Linnros har båda lång erfarenhet av att arbeta med barn. Foto: Stefan Tell/Bonnier Fakta

"Herregud vad vi är på väg framåt"

De hoppas med boken kunna ge föräldrar en mer positiv syn på de här åren så att man förhoppningsvis kan känna att man tar sig igenom perioden lite lättare. Men också att bidra med kunskap kring vad så här små barn behöver och hur man kan vägleda de framåt.

– Det vore väldigt roligt om vi kan bidra med att göra åren lite bättre. Sett till att det är ett under som sker i barnens kompetensutveckling, som tyvärr sker genom bråk och dålig känslokontroll. Men att man också kan se att herregud vad vi är på väg framåt, säger Malin Bergström.

Vägledningen handlar om att finnas nära

Att vägleda barn genom trotsåldern handlar enligt författarna om att finnas, hjälpa och trösta utifrån var barnet befinner sig, kroppsligt, själsligt, i hjärnan och med humöret. Man behöver se till barnets personlighet och dagsform snarare än regler.

– Vi önskar att man slipper vara så stressad under den här perioden och i stället kan få syn på det magiska som händer. När barnen börjar krypa och gå ser vi på det som träning, och man kan försöka ha samma blick när de tränar på sin sociala kompetens och sin förmåga att hantera känslor, att oj vad de jobbar på, säger Clara Linnros.

Aktiviteter som främjar känslokunskap

Lek ”gissa känslan”. Den enklaste varianten är att den ena helt enkelt visar ett ansiktsuttryck och att den andra gissar. För barn som inte har ord för alla känslor, eller inte vill säga dem, kan man rita enkla ansikten eller skriva ut bilder med tydliga känslouttryck som barnet kan få peka på när hen gissar.

När man läser böcker för barn är det fint att stanna upp och fundera över figurernas känslor. Man kan också ta andra tillfällen i lek att sätta ord på känslor. Barns lek speglar ofta det verkliga livet och innehåller både ilska, orättvisor, maktkamper, bråk, ledsamhet och glädje.

Källa: De kallar det trots – Om att vägleda små barn genom utveckling och uppror (Bonnier Fakta)

Bekräfta känslorna och stanna upp

Barn föds utan förmåga att hantera sina känslor. Därför är det en av våra viktigaste uppgifter som föräldrar att hjälpa dem att förstå och hantera vad de känner.

– När barn hamnar i starka känslor så finns man där och bekräftar känslorna och stannar upp litegrann. Det är en viktig sak i det här. Sen kan man ta sig vidare eller avleda. Så att barnet inte står själv i sin känsla utan att ni hanterar den tillsammans. Oavsett om det handlar om frustration, glädje eller ilska så känner ni det tillsammans och föräldern, som är den kloke i sammanhanget, hjälper barnet vidare och visar förståelse, säger Clara Linnros.

Barnen behöver tydlighet och enkelhet

Man behöver vara tydlig, konkret och basal när det handlar om små barn för att vi ska kunna hjälpa de vidare. Det är viktigt att hjälpa barnet att förstå och prata om känslan efteråt.

– Man kan till exempel säga att ”nu blev du jättearg för att du inte kunde göra si och då blev jag jättearg, men nu är vi sams igen”. Inlärningen sker i alla stunder som detta sker. Om man pratar och sätter ord på det tusen gånger så kommer barnets hjärna långsamt att koppla ihop det hela. Det är ingenting som sker i stunden, utan via nötning, säger Malin Bergström.

Inte meningen att alltid kunna förebygga

Det är inte meningen att man som förälder ska förebygga allt som är ett utbrott. Man får vara nöjd om man lurade bort det någon gång, men det är inte poängen med föräldraskapet under de här åren.

– Vi behöver låna ut vår vuxna hjärna till barnet. Kopplingarna i barnets hjärna görs genom att jag pratar med barnet om vad som händer. Hela poängen är att beskriva och förbereda barnet snarare än att förekomma det. Känslorna kommer att komma oavsett vad du gör och då finns du där och gör det lättare, det är det som är inlärningen, säger Clara Linnros.

Tips för att som förälder lugna ned sig under ett utbrott

För att kunna vägleda barnet på bästa sätt kan man som förälder ibland behöva lugna ned sig själv lite först när man dragits med i ett utbrott. Det är inte meningen att vi inte ska visa några känslor, barn behöver se oss autentiska, men det är svårt att vägleda om man själv är väldigt arg. Här kommer några tips för att ta kontroll igen:

  • Lär känna signalerna på att du är nära att tappa kontrollen och pausa. Eller pausa förebyggande, till exempel före läggning.
  • Att andas långsamma, djupa andetag sänker stress. Framför allt långa utandningar är effektivt liksom att göra en paus mellan in- och utandning.
  • Att ”andas i fyrkant” kan vara hjälpsamt. Det innebär att man följer konturerna på en tänkt eller verklig fyrkant och anpassar sina andetag så att man andas längs med sidorna. Andas in och räkna långsamt 1-2-3-4 längs med ena sidan, håll andan längs med nästa sida medan du räknar, andas ut och räkna långsamt längs med tredje sidan och håll andan längs med sista sidan. Fortsätt tills du lugnat dig.
  • Att sätta ord på barnets känslor hjälper inte bara barnet lugna sig utan kan faktiskt också hjälpa en själv. Att säga att ”du blev jättearg när du inte fick leka” triggar en mindre än tankar som ”fan vad jobbigt”.
  • Att betrakta situationen utifrån, som en film, kan hjälpa med perspektiv och känslomässig distans: ”Där står en tvååring som är arg och har kastat flingpaketet i golvet. Bredvid står en mamma som också blev arg och kämpar med sina känslor.” Orden och utifrånperspektivet kan ge distans till känslopåslaget och koppla på den analyserande hjärnan.
  • Man kan hitta en hjälpsam mening, ett slags mantra, som ”ilska är inte farligt”, eller ”jag behöver pausa och andas”. Det kan man säga högt eller tyst i huvudet då och då för att lätt plocka fram när det hettar till.

Källa: De kallar det trots – Om att vägleda små barn genom utveckling och uppror (Bonnier Fakta)

Mer läsning för dig
Emilias ärliga ord efter kaos-morgonen: ”Just nu känns föräldrarollen för stor”
Godhjärtad och snäll! 7 dagliga vanor som lär barnen mer om vänlighet
12-barnsmamman Madeleine Ilmrud: “Blivit värre för varje barn jag fått”

Utvald läsning