Det ska du göra om du får missfall – och detta händer i kroppen

Kvinna som är ledsen

Missfall är vanligt och behöver inte betyda att man inte kan bli gravid igen.
Såhär funkar behandlingen om du fått ett tyst, så kallat fördröjt, missfall. Och detta händer i kroppen om du behöver hjälpa livmodern att stöta ut fostret med läkemedel eller skrapning.

Det finns ingen exakt siffra på hur vanligt det är med missfall, men det är vanligt. En anledning till den knappa statistiken är mörkertalet: att en del personer som får missfall varken märker att de varit gravida eller fått missfall, och därför inte söker vård.

En uppskattning som finns är dock att mellan 15 och 20 procent av de graviditeter som man kan konstatera med ultraljud slutar med missfall, men en mer sanningsenlig siffra kan vara upp mot 30 till 40 procent av alla graviditeter.

Oavsett vilka känslor ett missfall väcker hos dig är det viktigt att du söker rätt vård och vet vad du ska göra, om du misstänker att du fått missfall.

Här hjälper gynekologen Helena Kopp Kallner på Danderyds sjukhus till att reda ut vad du ska göra och vad som händer i kroppen.

Symptom: Det händer i kroppen vid missfall

Missfall kan ske på några olika sätt. Många tror att det vanligaste missfallet är att fostret stöts bort av kroppen och att man märker det för att det gör ont och man får en blödning.

Det vanligaste missfallet är det som går under namnet tyst missfall, även kallat fördröjt eller uteblivet missfall. På engelska, "missed abortion".

– Men de flesta som får missfall blöder faktiskt inte ut direkt. I själva verket är det som kallas uteblivet missfall det vanligaste, säger Helena Kopp Kallner som är gynekolog på Kvinnokliniken på Danderyds sjukhus till Motherhood.

Vid uteblivet missfall ser man först på ett ultraljud att det inte är som det ska med fostret och att det inte lever längre. Istället för att blöda kanske man haft otydligare bruna flytningar.

kvinna som vilar

Det vanligaste missfallet är ett så kallat uteblivet missfall, när kroppen inte stöter ut fostret direkt.

– Ett foster kan faktiskt vara dött i kroppen i flera veckor utan att det stöts ut. Vi vet inte exakt varför kroppen gör så men sannolikt är det för att en del av moderkakan lever vidare och fortsätter producera hormonet som gör att livmodern slappnar av och ger fortsatt plats åt graviditeten, säger Helena Kopp Kallner.

Missfall – så funkar behandlingen

När man får ett uteblivet missfall och kan man få hjälp av vården. Kroppen kan då behöva hjälp att stöta ut fostret.

– När man har ställt diagnosen att detta kommer inte bli något barn, så erbjuder vi i första hand en behandling med tabletter för att sätta igång missfallet. Tabletterna blockerar graviditetshormonerna och hjälper livmodern att dra ihop sig, så att fostret stöts ut.

– Det är samma läkemedel som man använder vid abort, berättar gynekologen.

Missfall – så lång tid tar det

Det vanligaste vid uteblivet missfall är att man tar läkemedlet, och att kroppen därefter stöter ut fostret gradvis med blödningar tills det är tomt i livmodern.

Det är vanligt att fortsätta blöda i några veckor efter att man tagit tabletten, men redan efter ungefär tio dagar får man komma på återbesök och kontrollera att läkemedlet funkat och livmodern börjat stöta ut det som finns i livmodern på rätt sätt.

kvinna som tittar på mobilen hemma

På återbesöket tittar gynekologen så att missfallet startat som det ska.

– Då brukar vi kunna se att processen startat. Det kan ligga lite kvar i livmodern fortfarande, men vi vill alltid försöka ge kvinnan besked så fort som möjligt om allting har börjat så som det ska. Det är därför man får komma tillbaka så snart även om processen inte alltid är helt klar, säger Helena Kopp Kallner.

Om man blöder fram till sin nästa mens, får sin mens och fortsätter att blöda därefter så ska man be om att få komma på ett till återbesök. Alltså om det blött upp emot 5-6 veckor.

Har blödningarna fortsatt såhär länge kan det nämligen hända att kroppen inte lyckas stöta ut allt som finns i livmodern, och man kan behöva hjälp med ytterligare tabletter eller ett litet kirurgiskt ingrepp för att ta bort det som finns kvar.

Så länge är det normalt att blöda efter missfall

Efter att man tagit läkemedlet som hjälper kroppen att stöta ut fostret är det normalt att blöda i upp till fyra veckor.

Man blöder lika länge om det inte handlar om ett uteblivet missfall, utan där kroppen själv stöter ut fostret.

Skrapning: Så funkar det och därför gör man det

Om din kropp fått hjälp att stöta ut det som finns i livmodern med läkemedel och du fortsätter att blöda även efter att du fått din första naturliga mens, så ska du som sagt söka vård igen.

Då kan det handla om att kroppen inte lyckats stöta ut allt.

– Då får man antingen läkemedlet en gång till eller så behöver man göra en skrapning.

En skrapning betyder inte att man går in och skrapar med ett verktyg som det låter, utan man suger ut det som finns kvar i livmodern med hjälp av en liten slang.

Ingreppet tar max någon timme från början till slut. Antingen blir man nedsövd kort eller så får man lokalbedövning. Det ska inte göra ont.

Ungefär 5-15 procent behöver göra en skrapning efter ett missfall, beroende på i vilken vecka missfallet skett. Oftast stöter kroppen alltså bort allt det som finns i livmodern själv eller med hjälp av läkemedlet.

Skrapning – detta är riskerna

Anledningen till att man hellre testar om kroppen stöter bort fostret innan man gör en skrapning, är att det finns några små risker med skrapning som man helst inte utsätter den som fått missfallet för i onödan.

Alla risker är små. Men de som finns är:

  1. Att det alltid innebär en liten risk att bli sövd (alla blir inte sövda vid ingreppet).
  2. Att man av misstag skadar något i livmodern, även om det är extremt ovanligt.
  3. 5-10 procent får en infektion efter en skrapning. Och behöver man göra ytterligare en skrapning är risken för infektion därtill ytterligare något större.
  4. En skrapning kan i ytterst sällsynta fall leda till sammanväxningar och att det blir svårt att bli med barn.

Sammantaget innebär dessa små, men allvarliga, risker att man försöker undvika att skrapa i första hand.

Källa: Helena Kopp Kallner, gynekolog vid Kvinnokliniken på Danderyds sjukhus

Foto: TT

Därför är det svårare att bli gravid efter 35

Carolina Gynning efter missfallet: "Kämpat så mycket"

Graviditetens tre faser – detta händer i varje trimester