Hur vet man om sitt barn mår psykiskt dåligt?

flicka med ryggen mot

Det är helt normalt att barn, ungdomar och vuxna mår bättre och sämre i perioder. Men om måendet till större del är negativt än positivt och försvårar vardagen eller hindrar utvecklingen, ja då kan det handla om psykisk ohälsa. Hur vet man som förälder om det handlar om psykisk ohälsa och hur kan man stötta sitt barn?
0:55

Efter reklamen: Experten: Så stöttar du någon med psykisk ohälsa

(0:55)

Motherhood har träffat den legitimerade psykologen Kristina Ahlman från pratamera.nu som svarar på allt vi velat veta om psykisk ohälsa hos barn:

- Både yngre och äldre barn kan lida av psykisk ohälsa, oro eller rädsla. Det är viktigt att normalisera psykisk ohälsa och visa barnet att hen inte är ensam. Du som förälder kan hjälpa barnet genom att ställa frågor, prata, stötta och spenderar tid tillsammans, säger Kristina Ahlman.

Allt om psykisk ohälsa hos barn

Hur vanligt är det att barn och ungdomar har psykisk ohälsa?

- Psykisk ohälsa ökar när man kommer upp i tonåren och flickor lider i högre grad av nedstämdhet och ångest än pojkar. Att utredas för ADHD eller få behandling för ångest är vanligast när man söker hjälp på Barn och ungdomspsykiatrin. Man måste inte ha en diagnos för att det ska räknas som psykisk ohälsa och att vara nedstämd en kortare tid behöver inte betyda att man behöver specialisthjälp. Det är normalt att måendet går upp och ner olika dagar men om måendet hindrar optimal utveckling och gör vardagen svår kan det handla om psykisk ohälsa, berättar Kristina Ahlman.

Kristina Ahlman

Psykolog Kristina Ahlman

Kan även små barn ha psykisk ohälsa?

- Små barn har generellt betydligt mindre psykisk ohälsa än äldre barn och tonåringar. När små barn mår dåligt handlar det oftast om oro och rädsla för något. Det kan bero på missförhållanden, ofta i miljön som barnet lever i, svårigheter med anknytningen till föräldrarna som gör att barnet blir extremt klängig, inte lika utforskande och har svårt att ta för sig vilket kan göra att utvecklingen hämmas. Det är viktigt att ta tidig psykisk ohälsa på allvar eftersom det kan ha stora konsekvenser för bland annat känslan av trygghet, känsloreglering och självkänsla, säger Kristina Ahlman.

Hur vet man egentligen när sitt barn lider av psykisk ohälsa?

Att vardagen tydligt påverkas, att barnet eller tonåringen ändrar beteendemönster, har svårt att sköta sin hygien eller blir socialt undvikande kan vara tecken på att barnet mår psykiskt dåligt.

- Barn och ungdomar kan också få fysiska symtom när de mår dåligt psykiskt, exempelvis konstentrationssvårigheter, sömnproblem, svårt med skolan, irriterad eller ledsen. Att barnet inte vill göra saker som den tidigare velat, träffa kompisar, aktivera sig, har svårigheter med sociala samspel, blir aggressiv eller utåtagerande kan också vara tecken på psykisk ohälsa (men det behöver inte alltid vara det). Små barn som mår dåligt kan sluta utforska omgivningen och utvecklas inte i samma takt, berättar Kristina Ahlman.

7 tecken: Så märker du om ditt barn mår psykiskt dåligt

Kan ha ett eller fler av följande symtom:

  • Hen är arg och irriterad

  • Hen är ledsen och orolig

  • Hen är tröttare och har mycket mindre energi än tidigare

  • Hen har svårt att sova, sover för lite eller sover väldigt mycket

  • Hen har annorlunda aptit

  • Hen har svårt att koncentrera sig

  • Hen har ont i magen, ont i huvudet eller må illa ofta

    Källa 1177.se

Varför mår barn psykiskt dåligt?

Det finns många orsaker till att ett barn kan må psykiskt dåligt en period, exempelvis kan det vara svårt med kompisar i skolan, barnet kan uppleva mycket press eller vara orolig för något.

- Om barnet varit med om en stressande eller traumatisk situation är det inte konstigt att hen mår psykiskt dåligt av det, man behöver då ta det på allvar och eventuellt söka hjälp för behandling. Men barn och unga växer också upp med olika sårbarhet för psykisk ohälsa. Om två personer växer upp i samma miljö behöver inte person A utveckla psykisk ohälsa för att person B gör det, säger Kristina Ahlman.

Hur utreder man psykisk ohälsa hos barn och vilken hjälp finns?

- För de flesta som mår dåligt en kortare period behövs ingen professionell hjälp, det räcker långt med närvarande föräldrar och andra vuxna som kan stötta och finnas där. Om barnet mår psykiskt dåligt under en längre tid eller är mycket nedstämd ska man inte tveka att söka professionell hjälp. Ni kan vända er till kuratorn på skolan, vårdcentralen, BUP eller psykologisk behandling online för att få en bedömning och hjälp, förklarar Kristina Ahlman.

Hur kan man som förälder stötta sitt barn?

Som förälder är det viktigt att vara närvarande, kommunicera och ställa frågor till barnet. Kristina Ahlman berättar att det finns mycket en förälder kan göra för att hjälpa sitt barn att må bättre:

1. Normalisera psykisk ohälsa. Det är viktigt att barnet inte känner skam, att hen förstår att det är vanligt med psykisk ohälsa, att det finns hjälp och att barnet inte gjort något fel.

2. Tid tillsammans. Att föräldern och barnet spenderar tid tillsammans har stort effekt för relationen och måendet. Det kan handla om en promenad tillsammans eller under middagen prata om hur dagen har varit, det viktigaste är att ni spenderar tid tillsammans, gärna en stund av kvalitétstid ihop varje dag.

3. Uppmuntran. Att förstärka det positiva som barnet gör snarare än att kritisera det negativa hjälper också barnet för att må psykiskt bättre.

4. Fysisk aktivitet. Att röra på kroppen, sova regelbundet och leka eller umgås med kompisar bidrar positivt till det psykiska måendet. Hjälp gärna barnet till dessa aktiviteter, kanske kan ni hitta en aktivitet som ni båda tycker om att göra tillsammans?

5. Lagom kravnivå. Att lägga krav på en lagom nivå kan hjälpa barnen att känna att de klarar av saker. För de mindre barnen kan det handla om att vara konkret och istället för att säga ”städa upp på ditt rum” kan man dela upp det i olika steg som barnet kan klara av. Exempelvis ”nu plockar du upp alla kläder och lägger dem i tvättkorgen”, ”nu lägger du klossarna i den blåa lådan”. För större barn och ungdomar kan det vara pressande att ha förväntningar på exempelvis betyg i skolan eller idrottsprestationer. Här är det bra att titta på vad ungdomen har för styrkor, svagheter och intressen och plussa på det som är positivt. Det viktigaste är att kraven på barn och unga är på en nivå som är möjlig att uppnå.

Källa: Psykologen Kristina Ahlman och 1177.se

Mer läsning för dig

Hur pratar jag med mitt barn om ätstörning? Detta är psykologens råd

Därför är vänskap viktig för hälsan

Kan föräldrars oro och ångest ”smitta” barn? Här är svaret