Min son har tre npf-diagnoser – 5 saker jag vill att du ska veta

Småbarnsmamman Anna berättar att sonen var 15 månader när hon märkte att något var annorlunda med honom. Det var många saker som gjorde att han inte var som andra barn i hans ålder. Han lyssnade inte till sitt namn, var sen med talet och hon upplevde honom som väldigt rastlös, aktiv och krävande.

Konstaterades att sonen har tre npf-diagnoser

I tre års tid kämpade Anna och sonens pappa för att sonen skulle få gå en utredning och resultatet bekräftade det som hon och sonens pappa länge misstänkt. Sonen diagnostiserades med adhd, autism och tourettes.

– När psykologen ringde och meddelade hans diagnoser blev jag ledsen. Dels var det en stor sorg över att jag och sonens pappa inte blivit tagna på allvar tidigare, dels var det en lättnad över att vi äntligen fick svart på vitt det vi så länge vetat, säger hon.

I dag har det gått ett år och Anna berättar att livet och vardagen är kämpigt vissa stunder.

– Att ständigt få blickar på sig som en dålig mamma i andras ögon och att ha ett barn som andra tycker är en “skitunge” är jobbigt. Även det dåliga samvetet över att aldrig räcka till och de omfattande livsanpassningar vi behöver göra. I långa perioder har jag och barnens pappa tvingats ha varsitt barn trots att vi är separerade sedan över fyra år, eftersom det är för krävande att ha dem ihop, berättar hon.

Men erfarenheten har också fört med sig en hel nya tankar som hon ser som något värdefullt.

– När man blir förälder lär man sig att någon annan alltid kommer först. Som förälder till ett barn med diagnoser behöver man i perioder sätta sig själv helt åt sidan. Jag har utvecklats som person under de här åren och accepterat att jag inte kan göra saker med mina barn som andra kan, och som jag hade velat. Jag har lärt mig att jag behöver ta hand om mig själv och komma ihåg att sköta min återhämtning.

Anna vill sprida kunskap om hur det är att vara mamma till ett barn med tre npf-diagnoser, både för andra barn och föräldrar men också samhället. Här är fem saker hon tycker att alla borde känna till.

Min son har adhd, autism och tourettes – här är 5 saker jag vill att du ska veta:

1. Ifrågasätt aldrig en förälder som påtalar en oro för sitt barn

Jag och sonens pappa förlöjligades och blev inte tagna på allvar när vi började prata om den problematik vi upplevde. Det är kränkande att som förälder inte bli tagen på allvar, och i vårt fall fick vår son lida för att hans utredning beviljades så pass sent.

2. Vet du inte vad en npf-diagnos innebär? Skippa tipsen!

Kom inte med råd och tips till föräldrarna om du inte är insatt i vad npf-diagnoser innebär. En förälder känner sitt barn bäst och förmodligen har det du föreslår redan prövats på höjden och tvären flera gånger om.

3. Det är rättvist att göra olika

Det finns en föreställning om hur det ska vara i en familj. Att ett barn äter framför Ipad ses många gånger som slappt föräldraskap. I vårt fall äter vår son alltid framför skärm, hemma och i skolan. Då kan han vara i sin egen värld och koppla av. Dessutom får vi andra i familjen en lugn stund att kunna umgås.

4. Visa förståelse för både förälder och barn

Dåligt samvete och känslan av misslyckande hör till npf-diagnoserna. Okunskap och fördomar är roten till de toxiska känslorna. Ett barn med utmaningar ställer stora krav på lyhördhet och flexibilitet. Det är inte alltid enkelt att leva upp till som förälder. Speciellt inte med omgivningens dömande blickar på sig.

5. Tourettes syndrom innebär inte att man säger märkliga saker

Att min son diagnostiserades med tourettes kom som en chock för mig och det berodde helt och hållet på min okunskap. Många tror att människor med tourettes går runt och säger opassande saker, vilket är helt fel. Det kan handla om små tics, motoriska eller vokala. Ticsen förstärks av stress.

Foto: TT, privat