Bråk med barn – så påverkas de och det kan du göra för att trösta

Hur mycket du än vill är det ibland svårt att vara den där föräldern du önskar vara. Även du kan tappa humöret och påbörja ett bråk. När det händer gäller det att påminna sig själv om att även du är bara människa, som har rätt visa känslor. Genom att våga visa hur du känner är du en förebild för ditt barn.

Ibland höjer man som förälder rösten till sitt barn och för det mesta handlar det om oro eller rädsla – men det kan också vara andra saker som gör att man har lite kortare stubin.

Hur påverkas barnet av att en förälder höjer rösten?

Reyhaneh Ahangaran är legitimerad psykolog och arbetar inom medicinsk psykologi på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Hon skriver böcker, föreläser och har lång erfarenhet inom barn och unga. Hon menar att det finns en skillnad mellan att höja rösten och skrika till sitt barn.

– Som förälder kan man behöva höja rösten ibland, men att skrika är inte samma sak som att tydligt markera något, det handlar mer om en ilska hos föräldern som hen inte kan hantera på ett adekvat sätt. Föräldrar får, precis som barn, självklart vara arga och visa det men att skrika på sitt barn är inte okej, säger Reyhaneh.

Det händer med barnet när förälder skriker

Ett barn kan bli väldigt rädd när hen ser sin förälder skrika. Det kan vara skrämmande att viktig vuxen person tappar kontrollen och riktar ilska mot en på det sättet.

– Det är också viktigt att komma ihåg att ilsket skrikande på en annan person när barnet är i närheten, kanske ilska riktat mot en annan förälder, också är skrämmande för barn även om det då inte är barnet som blir direkt utsatt.

Men det finns flera orsaker till att en förälder behöver höja rösten. Barnet kan vara i fara, gör något hen inte får eller gör någon annan illa. Att höja rösten eller skrika är en slags markering på att barnet behöver lyssna.

”En förälder som visar hur hen gör med sin ilska på ett konstruktivt sätt är en bra förebild”

Det kommer dagar när föräldrar och barn bråkar och det betyder inte att någon egentligen kommer till skada, man kan snarare se det som att alla lär sig något av det. Trots att det är jobbigt i stunden finns det något fint att barn får se att även mamma eller pappa kan bli arg.

Reyhaneh menar att barn måste få göra misstag och lära sig av dem, det är ett sätt som gör att de utvecklas. Att få lära sig vad som är rätt och fel, vad som är farligt och vad andra far illa av är sådant man behöver lära sig, och ibland är det via att man gör något som väcker irritation eller ilska hos en förälder.

– Inga känslor är förbjudna att visa, varken för barn eller föräldrar. En förälder får vara arg på någon på sitt jobb, på att spisen har gått sönder eller för att barnen stökat ner det nystädade köket. Dock måste det vara en rimlig reaktion och föräldern måste kunna prata om vad det är som händer, säger hon och fortsätter:

– En förälder som är arg över något och visar hur hen gör med sin ilska på ett konstruktivt sätt är en bra förebild för sitt barn. Men om ilskan uttrycks på ett icke-adekvat sätt kan det uppstår en otrygg stämning och det påverkar i sin tur barnet negativt.

Hur tycker du att man som förälder ska göra för att förklara att man blivit arg på sitt barn?

– Om det är så att ens barn till exempel har sprungit rakt ut i gatan är det inte konstigt att man som förälder blir livrädd och då både skriker och skäller på sitt barn. Det blir som en automatisk reaktion som är svår att styra över, vilket är okej. Men det gäller att därefter ta ett djupt andetag och försöka lugna ner sig, och förklara varför man blev så arg så enkelt och tydligt som det går.

Har du något konkret tips på hur man gör det?

– Ja, man kan säga: ”Jag blev så rädd när du sprang ut i gatan - det är farligt för man kan bli påkörd av en bil! Det var därför jag skrek. Jag ber om ursäkt för att jag skrek så högt, men det var mitt sätt att stoppa dig på.” Ja, alltså vara så konkret och tydlig som det bara går.

Att låta barnet gissa eller vara osäker på vad det var som gjorde föräldern arg är något Reyhaneh inte rekommenderar.

– Det skapar en osäkerhet hos barnet och ger inte heller barnet en chans att lära sig av det som hände. Hur ska man kunna göra annorlunda nästa gång om man inte vet vad man gjorde för fel denna gång?

Trösta barn efter bråk

Barn är otroliga på att känna in stämning och efter ett bråk kan det vara många känslor som dyker upp. Som förälder har man möjlighet att rätta till det.

Reyhaneh säger att det första man behöver tänka på är att ha kontroll på sin ilska i stunden och inte överreagera. Ilskan måste stå i proportion till det som har hänt.

– När du blivit arg för något ditt barn har gjort behöver du mitt i din ilskereaktion också kunna lugna dig. Ta ett djupt andetag och stoppa dig själv från att skrika mer, även om du är fortsatt arg. Förklara sedan lugnt och tydligt för ditt barn varför du reagerade som du gjorde och be om ursäkt. Ditt barn lär sig av att du som förälder kan se när du också har gjort något som inte blev så bra.

Men om barnet är ledsen för det som hänt, vad ska man göra då?

– Försök lugna er tillsammans. Ta några djupa andetag. Gå iväg och sitt någonstans bara ni två där ni kan prata ostört igenom det som hände, låt barnet få berätta hur hen uppfattade situationen först och be om ursäkt för det som du eventuellt har gjort som inte blev så bra. Förklara sedan varför du reagerade som du gjorde, avslutar hon.

Foto: TT, Anna Tärnhuvud