7 känslor alla med barn i familjekarantän upplevt

Kom den slutligen även hem till er – coviden? En efter en visade ni två streck på det lilla snabbtestet. PCR-sms:et plingade till med beskedet att ni var positiva.

Se också: 3 roliga lekhacks

Oavsett om ni låg däckade eller satt där utan symptom var ni tvungna att uppleva den ökända familjekarantänen.

Ett stort krya på er om ni hör till dem som faktiskt fick allvarliga symptom och blivit sängliggande eller i behöv av vård.

Till er som kanske mest satt med små förkylningskänslor dagarna i ända – låt oss alla traumabearbeta lite tillsammans. För det här gör vi nog helst INTE om – även om vi höll oss relativt pigga. Här är 7 känslor varje förälder som befunnit sig i familjekarantän kan känna igen.

1. Tvåstrecks-paniken

Ni trodde att ni tagit er igenom det. Bara några ynka timmar kvar nu tills att ni når friheten och DÄR börjar nästa barn hosta. Snabbt fram med test. Minutrarna går och givetvis visar det positivt. Tänk att två små streck på en plastpinne kunde kännas så förödande?

2. Skärmtid, vadå?

Lika bra att ge upp det annars så hurtiga skärmtidsschemat. Jobba med, inte emot. Som en klok förälder sa en gång. Eller tusen gånger, under familjekarantänen.

3. Kaos på halvtimmen

Låt oss erkänna: hemmet var det första vi gav upp. En däckad familj och inte en gäst i sikte. Det nystädade golvet är ändå kaos efter 30 minuter. Lika bra att kapitulera angående disk, städning och leksaksinferno.

4. Tacksamheten

Aldrig, aldrig, ska vi klaga över vardagen igen. Krigen för att få på kläderna innan föris på morgonen är ingenting – när man FÅR LÄMNA på en förskola. Den där jobbiga kollegan, långa timmarna på helgjobbet och att raskt behöva slänga ihop en kvällsmat. Nej, vi ska aldrig mer vara otacksamma.

5. Hejhej pasta och flingor

Nämen, sedär! Ingen känner ändå smak och det gick ju alldeles utmärkt att äta makaroner, korv och fil till frukost, lunch och middag. Flera dagar i rad. Då vet vi det för framtiden.

6. Det var okej att bara vara

Efter några dagar (/veckor!) av karantän var det dags bara att lägga sig platt. Det går nämligen inte att vara en lekförälder som fixar äventyr, målar, eller bygger kojor dagarna i ända efter så många dagar. Nu fick vi sänka kraven på föräldraskapet en stund, och se så bra det gick ändå.

7. Vår duktiga barn

Kan det på riktigt vara de veckorna i livet då vi varit som stoltast över våra barn? Snällt känner de in att vi måste vara lite extra snälla mot varandra – och orka hålla ut fast det är jobbigt att inte få leka på föris eller gå till skolan. Välkommen ut på andra sidan familjen.

Foto: TT