Detta händer med ditt barn när du och din partner bråkar

Ingen gillar att bråka. Ändå hamnar vi där och inte sällan över en ren struntsak. De allra flesta vuxna grälar sammanbitet bakom en stängd köksdörr eller efter barnen har gått och lagt sig, men det är inte det att vi tycker olika som påverkar barnet, utan sättet man hanterar dispyten under och efter konflikten, förklarar psykoterapeuten Cecilia Hörnell Sunar.

Diskussion, vardagsgnabb eller bråk?

Konflikter kan ske på olika nivåer. Alltifrån retsamt gnabb, till argumentation, tyst irritation och i sista hand, öppet gräl med underton av ilska och hotfullhet.

— Vad vi definierar som bråk skiljer sig mycket åt mellan olika personer. Där en person känner att de bråkar tycker en annan att de diskuterar. Alla parförhållanden kommer ju oundvikligen innehålla konflikter stundtals och vi behöver kunna diskutera och hålla en emotionell kontakt med varandra, menar Cecilia Hörnell Sunar.

Hur påverkas barn av föräldrars bråk?

— Barn känner av och lever i den stämning som föräldrarna skapar. Vilken miljö skapar ni? Finns det något i ert sätt att ha konflikter som ni tror skrämmer eller stressar barnet? Förmår ni ha uppmärksamhet och känna in ert barns behov i dessa stunder? Är era gräl hotfulla? Är ni kränkande eller behåller ni en respekt för varandras värde under konflikten? Visar ni barnen att ni reparerar och blir sams?

Att föräldrars bråk påverkar barnen råder det alltså ingen tvivel om. Hon menar att det är viktig att reflektera kring detta och fortsätter.

— Det är hur ni har era konflikter är det som gör skillnad. Hur något sägs – kroppsspråk, tonläge och ansiktsuttryck - är precis som för oss vuxna det huvudsakliga vi tar upp av ett budskap. Ett kort stresspåslag som sedan lugnas och relationen repareras är något helt annat än pågående konflikter som blir mer till ett läge av kronisk stress. Det finns forskning som visar att det är bättre för barn att leva med skilda föräldrar än att leva i deras ständiga gräl.

"Dom är för små för att förstå någonting!"

En vanlig missuppfattning är att små barn inte förstår konflikter och därför inte tar skada. Cecilia förklarar att små barn påverkas av hotfull stämning och reagerar med stress, även om de inte kan tolka innehållet i föräldrarnas diskussioner.

Oftast vet man med sig vilka ämnen som är laddade hemma. Det kan vara ekonomin, svärmor eller så enkla saker som vem som tömmer diskmaskinen. Fundera över vilka ämnen som är extra känsliga för er , tipsar Cecilia.

— Par som ständigt hamnar i konflikt har ofta hamnat i ett läge där de tolkar varandra negativt oavsett vad den andre faktiskt säger eller gör. I det läget är det näst in till omöjligt att lösa konflikter konstruktivt för man lyssnar inte in varandra.

Så bryter ni mönstret

Det är ingen lätt uppgift att bryta mönster av bråk och ständiga konfrontationer. Men det går!

— Ett första steg för att bryta konfliktmönstret är att börja ta ansvar för din egen del av konflikten. Du kan bara ändra dig själv. Försök se din del av ert mönster och se hur du kan göra annorlunda. Ta ett samtal med varandra vid ett senare tillfälle, då ni inte är i konflikt, och försök att hitta en vilja att göra annorlunda tillsammans.

Aggressivitet är ingen behaglig känsla för någon och ofta är det den som sätter käppar i hjulet.

— Är vi aggressiva – vilket vi ju kan vara så väl högljutt som kallt och avståndstagande – kommer vi kasta vår partner in i försvarsläge. I så fall är det alltid bättre att ta paus i diskussionen än fortsätta den nedåtgående spiralen. Det här gäller bara i relationer där konflikten inte är fysiskt våldsam. Inget barn ska behöva växa upp med våld. I sådana relationer är det bättre om ni går isär för att skydda såväl er själva som ert barn, menar Cecilia.

Det finns också hjälp att få via familjerådgivning och parterapi, vilket kan vara en stor lättnad för par som inte kommer vidare på egen hand.

Bild: TT