Lösningen som funkar bäst vid syskonbråk – experten tipsar

två bröder som kramar varandra

Det finns många bra saker med att ha syskon. Vetskapen om att det alltid finns alltid någon där som inte är barnets förälder skapar en trygghet och så får barnet en speciell relation till någon som delat ens uppväxt. Relationen mellan två eller fler syskon utvecklas när de är tillsammans, både när de leker och även genom bråk.

I en vardag, där mycket handlar om rutiner och måsten, kan det ibland bli mer bråk och stök än vad man önskar. Barn är också människor och visar känslor, men de kan göra det på olika sätt. Tycker du att vardagen mest handlar om att lösa konflikter mellan barnen?

– Det finns forskning som säger att syskon ryker ihop ungefär 6–7 gånger per timme, säger tvåbarnsmamman, beteendevetaren och Motherhood-profilen Paulina Gunnardo.

Se också: Motherhoods expertpanel – din guide genom mammalivet

Motherhoods expertpanel – din guide genom mammalivet
0:47

Efter reklamen: Motherhoods expertpanel – din guide genom mammalivet

(0:47)

Slå på ljud

Ett syskon ger en trygghet

Att syskon bråkar är alltså inte ovanligt, men hur ofta det sker är givetvis olika. Vissa håller sams och kan leka med varandra i timtal medan andra kanske inte kan göra det mer än några minuter åt gången.

På samma sätt som en förälder kan vara den där trygga personen för barnet, blir även ett syskon en trygghet. I en sådan relation vågar man utvecklas och visa alla sina sidor, förklarar Paulina.

Det blir slitningar mellan syskon, det är naturligt och går nog inte att undvika. Ofta handlar det om att man kanske tycker olika, vill göra saker på olika sätt eller har olika intressen.

– Att vara tillsammans har många fördelar för barnen. De får bland annat öva på hur det är att vara med människor som man inte tycker likadant, och det är ju jätteviktigt för resten av livet. Vi behöver kunna acceptera, respektera och fungera tillsammans med andra människor som inte är som vi, menar Paulina.

Paulina Gunnardo

Paulina Gunnardo.

Som barn övar man på väldigt mycket och ska dessutom utvecklas socialt. Att det blir slitningar som kan leda till bråk och tjafs är vanligt, men kan vara tufft både för barnen och de som är runt dem.

Barn är känsligare än vuxna

Liksom vuxna som är trötta efter en hel dag på jobbet och kanske kan vara frustrerade över en situation som hänt, kan även barn vara det. Paulina berättar att syskon står varandra väldigt nära och att det ofta är orsaken till att de börjar bråka. Hon förklarar att människor är varandras miljö, vilket i stort sett betyder att vi påverkas av varandra – oavsett om vi vill eller inte. För syskon kan det ofta leda till att det blir bråk, medan vi vuxna har lärt oss att hantera det. Vuxna kan handskar med om det är stök runt omkring, för barn kan det dock vara svårare.

– Barn är mer känsliga, har inte lärt sig att reglera sin stresskänsla i kroppen och att förhålla sig till vissa situationer. För dem kan det bli svårt att till exempelvis vistas i en miljö som är stimmig, medan vi vuxna vet hur vi ska hantera det, förklarar Paulina.

I hjärnan finns det något som heter spegelneuroner. Dessa gör så att vi människor kan bli smittade av varandras känslor. Vi känner av om någon är stressad eller ledsen, vilket kan leda till att man fångar in den känslan hos sig själv.

När barn blir smittade av någon, som exempelvis deras syskon, påverkas dela deras system. Paulina ger exempel:

– Sitter ett barn bredvid ett annat barn som rör på sig hela tiden är det nästan säkert att det barnet påverkas av den andres energi. Barnet har nämligen inte förmågan att hålla sig lugn, hen blir påverkad.

Så löser du syskonbråk

I en vardag som mest handlar om logistik finns det knappt någon ork till att hantera och lösa syskonbråk. Att tappa tålamodet blir mer en regel än ett undantag.

– Hjälp syskon att ta varandras perspektiv. Försök undvika att ta någons parti utan hjälp barnen att förstå vad som händer hos den andra när hen säger eller gör så där, tipsar Paulina och fortsätter:

– Man föds med en förmåga till att känna empati, alltså att man kan känna och börja förstå en annan människas känslor trots att man inte känner dem själv. Vid 3–5 års åldern utvecklas den här sidan. I forskning har man sett att när föräldern hjälper barnet att ta andras perspektiv så stimuleras den utvecklingen hos barnet, berättar Paulina

Ett annat tips är att försöka se var och när konflikterna uppstår. Då kan man som förälder kanske hjälpa barnen genom att försöka undvika att det sker.

– Det är bra för barn att ibland få paus från konflikter, avslutar Paulina.

Foto: TT

Mer läsning för dig
Är det mycket tjat och tjafs hemma? Expertens råd som ger en härligare vardag
Har mini haft en dålig dag? Så stöttar du ledsna och sura barn
Experten: Därför ska du ALLTID lyssna när barn säger stopp!

Utvald läsning