Kräset barn kan lida av en ätstörning

Kräset barn kan lida av en ätstörning

Sedan 2013 finns diagnosen "selektiv ätstörning" och antalet fall i Sverige ökar. Det här kan vara mycket jobbigt, både kroppsligt och psykiskt.

Perioder av kräsenhet hos barn är inte något ovanligt. Många är de föräldrar som nästan tappat hoppet om att lyckas få sitt barn att äta ordentligt. Det vanligaste är det succesivt går över i takt med att barnet blir äldre och når skolåldern. För vissa kan det dock hålla i sig hela livet.

Även om det bara är en liten procent så kan problemen faktiskt vara en erkänd diagnos – “selektiv ätstörning”, på engelska ARFID (Avoidant restriktiv food intakt disorder) skriver forskning.se. Diagnosen blev känd 2013 och i Sverige är det fler och fler barn som tillskrivs den.

– Selektivt ätande är vanligt i småbarnsåren, men minskar påtagligt när man närmar sig skolåldern. Det kan vara mycket bekymmersamt för föräldrar även om det inte klockar in på diagnos, säger han till forskning.se.

Man vet inte anledningen bakom

För att få diagnosen ska ätandet medföra en “påtaglig närings- eller energibrist och/eller ett påtagligt psykosocialt lidande” säger Ulf Wallin som är överläkare i barnpsykiatri, forsknings- och utvecklingsledare vid kompetenscentrum ätstörningar syd i Region Skåne och handledare i barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet.

Eftersom ARFID är relativt nytt så är är forskningen bara i stargroparna och man vet inte ännu vad ätstörningen beror på. Ulf Wallin menar att en viktig faktor är en medfödd ökad känslighet vad gäller lukt, smak och konsistens. Det medför att barnen bara äter 10-15 olika livsmedel och då oftast kolhydrater.

Det här leder till näringsbrist vilket gör att barnen kan hamna i svält och samma tillstånd som vid anorexia nervosa. Det är otroligt jobbigt och här är det viktigt att skolan blir inkopplad och får hjälp att förstå diagnosen och vad den innebär.

Men går “selektiv ätstörning” att behandla? Ulf Wallin säger nej baserat på de erfarenheter han har, men menar samtidigt att det med vissa metoder går att vidga barnens meny.

Det ska också tilläggas att trots att ARFID är en erkänd diagnos så finns en viss skepsis. Per Johansson, docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet, menar att det kan vara ett problem att barn har perioder av selektivt ätande men att det också kan vara ett problem att framställa det som något sjukligt.

Källa: forskning.se Foto: Unsplash

Mer läsning för dig

Allt fler barn kontaktar Bris – och här är vanligaste orsaken

Clara om sin psykiska ohälsa innan och under graviditeten: "Min dotter räddade mitt liv"

12 tecken på att din tonåring kan ha ätstörningar