Snart införs ämnesbetyg i gymnasiet – så funkar det

gymnasiet betygssystem S

Gymnasieskolans betygssystem kommer att ändras där ämnesbetyg kommer att ersätta kursbetyg. Men vad innebär den förändringen egentligen? Utbildningsminister Anna Ekström förklarar hur det ska funka!

1:10

Efter reklamen: Det här gäller när skolan öppnar efter sommaren

(1:10)

Regeringen planerar att ändra gymnasieskolans betygssystem genom att införa ämnesbetygsreformen. Men vad betyder det? Jo, man vill ersätta dagens kursbetyg med ämnesbetyg. Elever kommer alltså inte längre läsa enstaka kurser utan ämnen. Detta kommer att gälla i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Vad innebär förändringen?

Utbildningsminister Anna Ekström (S) förklarar för tidningen Frida hur det nya betygssystemet kommer att gå till.

– I dag får man betyg efter varje kurs man går. Går man i 1:an i gymnasiet så får man betyg som man har med sig hela livet, säger hon och fortsätter:

– Vi vill göra så att man får ett betyg som sammanfattar vad man lärt sig i varje ämne. Istället för att betyget visar vad man kunde när man 16 eller 17 år, så kommer det att visa hur mycket man kan när man slutar.

Eleven kommer alltså inte få betyg för enstaka kurser, som exempelvis matte A och matte B. Istället kommer man att läsa ämnen som man får betyg för i slutet på trean. Och under terminens gång kommer man att få terminsbetyg som visar hur man ligger till.

Men Anna Ekström flaggar dock för problem som kan uppstå med det nya systemet.

– Eftersom slutbetygen sätts när ämnet är färdigläst i trean, vill vi inte att eleverna sätter igång att plugga sista året, utan att man kämpar hela gymnasietiden.

Varför inför man ämnesbetyg?

Problemet med dagens kursbetyg är att eleverna måste prestera på topp varenda termin. Något som kan skapa en stress och oro för skolan bland elever som genomgår en svacka, menar Anna Ekström.

– Är man till exempel olyckligt kär i tvåan, ska inte det betyget som sätts då påverka en resten av livet, säger hon.

Tanken med det nya systemet är att eleverna kommer känna sig mindre stressade över betygen och att fokuset kommer att ligga på att lära sig på djupet i alla ämnen, istället för att beta av snabba kurser.

– En stor fördel med ämnesbetyg är att de visar hur mycket man kan när man går ut gymnasiet.

Kommer studenter få bättre betyg med det nya systemet?

– Nej, det tror jag inte. Men för säkerhetens skull har vi bett Universitets och högskolerådet och Skolverket att ha noggranna genomgångar av de nya ämnena så att det inte blir orättvist mellan generationer. Men tanken är inte att det nya systemet ska leda till bättre betyg, utan bättre kunskaper, förklarar Anna Ekström.

Hur blir det med de elever som börjar gymnasiet med det gamla betygssystemet som sedan ändras mitt under deras studietid?

– De kommer Skolverket att lämna konkreta förslag på. Man har ju tidigare ändrat betygssystem och då har man gått ut med det betygssystemet som man började med, berättar Anna Ekström.

När inför ämnesbetyg?

Det kommer att dröja ett tag tills det nya betygssystemet träder i kraft, men från och med den hösten 2025 kommer ämnesbetyg att gälla.

Ändrad betygssättning i grundskola och gymnasieskola

Det finns faktiskt dessutom redan planer på att ändra betygsättningen i grundskola och gymnasieskola.

– I dag så är regeln att om man klarar alla kunskapskrav jättebra och får till exempel A i allting och sen får ett E, då kan man inte få bättre än D. Där har vi en ny regel på gång som kommer att gälla från 2022, säger hon och fortsätter:

– Istället för att läraren ska bocka av kunskapskrav så kommer man att ha en allsidig bedömning som är mer rimlig och rättvis.

Foto: TT

Mer läsning för dig

Vanliga kännetecken – så vet du om ditt barn har dyslexi

5 personlighetsdrag vi ofta ser hos mellanbarnet