12 tecken på att din tonåring kan ha ätstörningar

Ung tjej sitter vid vägg. Ser ledsen ut.

Ätstörningar som anorexia, bulimi och ortorexi är ett växande problem. Här är några av de tydligaste tecknen på att ditt barn är drabbat eller ligger i riskzonen. Hur man ska agera om man misstänker en ätstörning? Och hur ska man tänka för att ge sina barn en hälsosam syn på mat?

Många svenska tjejer och kvinnor lider av ätstörningar; anorexia, bulimi och ortorexi/överdrivet kontrollerat ätande. Eftersom mörkertalet är stort och sjukdomsbilden bred är det svårt att säga exakt hur många som är drabbade. Och i dagens samhälle har tyvärr en komplicerad relation till mat nästan blivit mer regel än undantag.

Tonåringar är ofta mycket lättpåverkade och osäkra, vilket gör att de ligger extra mycket i riskzonen. Tidig upptäckt och ingripande kan vara avgörande för sjukdomsutvecklingen och relationen till mat och sin egen kropp – livet ut. Men vet du vilka signaler du bör hålla koll efter?

Amerikanska forskaren Mary Tantillo är författare till boken Understanding Teen Eating Disorders där hon pekar ut 12 av de viktigaste signalerna att vara uppmärksam på:

12 signaler på ätstörningar:

Kroppsnojor

Många negativa tankar om sin egen kropp och en konstant oro för att vara för tjock eller behöva gå ner i vikt.

Överdriven träning

Besatthet av att träna – i princip varje dag. Tränar även om hen är trött, sjuk eller skadad.

Rädsla för att äta inför andra

Undviker situationer och sociala tillställningar som innebär att äta tillsammans med andra människor. Kommer med undanflykter för att slippa att äta tillsammans med familj och vänner.

Stort intresse för andras ätande

Deltar gärna i matlagning och planeringar inför måltider, men äter sällan själv av maten.

Förändringar i utseende

Plötslig viktnedgång eller pendlar mycket i vikt. Tappar hår eller får mycket sprött hår. Får plötsligt små fjun i ansiktet och på resten av kroppen, så kallade lanugohår, vilket är kroppens skyddsmekanism för att kunna hålla värmen när kroppsfettet försvinner.

Psykologiska förändringar

Oregelbundet sovmönster, lättirriterad, känslig för kyla, tröttare än vanligt, utebliven eller oregelbunden mens.

Utesluter vissa typer av mat

Viss mat är helt bannlyst. Räknar kalorier och fettprocent och väljer bort mat med ”fel” näringssammansättning. Likställer ätande och ätbeteende med självkontroll. Hos en del yttrar sig ätstörning genom att de undviker vissa typer av mat av rädsla för att sätta i halsen eller få kväljningar.

Överäter

Kan inte kontrollera mängden mat utan äter till synes utan stopp i vissa situationer.

Kräks eller laxerar

Kompenserar matintag genom att kräkas eller använda laxeringsmedel och vätskedrivare. Ett tydligt tecken på detta är om hen ofta lämnar bordet snart efter måltiden och smiter in på toaletten.

Äter i hemlighet

Plötsligt saknas det mat i skåpet och du hittar papper och förpackningar i ditt barns rum.

Ätritualer

Petar runt maten på tallriken och skär i små, små bitar för att ge sken av att äta mer än vad hen egentligen gör.

Isolerar sig

Drar sig undan från vänner och aktiviteter, främst för att slippa äta tillsammans. Extra svängig i humöret, framför allt i samband med matintag.

De tydligaste tecknen på ätstörning

Vi tog kontakt med organisationen Frisk och Fri – riksföreningen för ätstörningar för att få deras bästa tips för hur man på bästa sätt kan hantera situationen som förälder eller närstående om man misstänker att någon lider av en ätstörning. Så här säger Thor Rutgersson på Frisk och Fri:

Hur bör man tänka för att ge sin barn en hälsosam inställning till mat?

– Generellt är det bra att avdramatisera mat och att förklara att kroppen behöver föda för att fungera. Mat ska vara roligt och gott och det är alltid bra att äta varierat. Att skuldbelägga viss kost eller att måla upp skräckbilder av att det är farligt med det ena eller det andra kan komplicera ett barns relation till mat och ätande.

Hur man ska agera om man misstänker en ätstörning?

– Om du misstänker en ätstörning hos någon närstående är det bra att skapa dialog och fokusera på hur personen mår – och inte direkt på kropp eller mat. Försök visa att du bryr dig om personen och att du vill hen väl. Fokusera på att du sett att hen inte är lika glad längre eller om hen har slutat med saker som de tidigare tyckte var viktigt. Och tveka inte att ta kontakt med en organisation för att få stöd och hjälp.

Misstänker du att någon i din omgivning lider av ätstörningar? Kontakta Frisk och Fri – riksföreningen mot ätstörningar eller någon annan organisation i din närhet.

Källa: Futurity S

Foto: TT