Därför ökar en trasig barndom risken för att hamna snett

Två unga killar i hoodies står i mörk gång med en skåpbil som skymtar i bakgkrunden.

Varför blir unga gängkriminella? En anledning är en trasig barndom.

En trasig barndom kan ge skador för livet. Den kan påverka ens mentala hälsa, utbildning och arbete visar en studie från the U.S. Centers for Disease Control and Prevention (CDC).

Riskfaktorer är bland annat att man upplever våld och missbruk i hemmet. Men det behöver inte vara total misär för att man ska påverkas. Det räcker med att det inte finns tillräcklig närvaro av vuxna, att man lämnas vind för våg utan stöd och trygghet.

– Alla däggdjur har samma anknytningsmekanismer, det beror på att vi diar och är helt beroende av våra föräldrar upp till en viss ålder och därför är det väldigt viktigt att det finns en anknytning mellan föräldrar och barn. För djurarter som lever i flockar är det bandet längre, och människan är ju ett flockdjur, säger psykolog Jenny Klefbom.

Unga i grupp blir destruktiva

Och det handlar inte bara om den första tiden i livet. Barn behöver vuxna i sin närhet – föräldrar, släktingar, skolpersonal – mycket längre än man kan tro. Vi lär oss nämligen inte automatiskt vad som är rätt och fel och hur man ska bete sig.

– Det är inte så att vi föds programmerade för att leva i samhällen utan vi behöver alla generationer för att överföra den kunskapen, säger Jenny Klefbom.

Hon gör en jämförelse med vad som händer med elefanter som blir föräldralösa på grund av tjuvjakt på elfenben i Afrika.

– När unga elefanter hamnar i stora grupper utvecklar de aggressiva beteenden som elefanter normalt sett inte har. De vandaliserar, går in i städer och har sönder saker till synes för att det är kul, inte för att leta mat som är ett djurs naturliga beteende. De har alltså ett destruktivt beteende som normalt sett inte finns hos djur, berättar Jenny Klefbom.

– Vad man tänker om elefanter är att de är väldigt socialiserade till det liv de lever. Att det faktiskt krävs en äldre generations om lär upp en i gruppsykologi. Eftersom människan är ett djur som är högre stående än elefanten så det är troligt att det även gäller oss.

De behöver stoppas ibland

Det här är också vad som händer i områden med mycket utanförskap där unga går med i kriminella gäng. De som rekryteras till gängen är ofta rotlösa ungdomar, med vuxna som inte är närvarande på grund av sjukdom, missbruk, arbetslöshet – eller för att de arbetar så mycket att de knappt är hemma. Dessutom finns ofta inte tillräckligt med resurser för att fånga upp dem i skolan.

Så de tyr sig till andra ungdomar, och det fungerar inte – inte ens i miljöer som inte är kriminella. Unga klarar inte av att uppfostra varandra till goda samhällsmedborgare. Jenny Klefbom kan inte säga exakt varför, men hon har en teori.

– Dels är det så att unga behöver stoppas ibland. Någon äldre kan behöva säga till om moral och etik och sätta gruppen före sig själv. Man kommer inte på det själv. Altruism är visserligen väl utvecklad även hos små barn, men det är inte konsekvenstänkande och impulskontroll, säger hon.

– Konsekvenstänkandet är inte fullt utvecklat förrän i 25-årsåldern. Då är många av de här gängmedlemmarna döda tragiskt nog. Så vuxna behövs för ett gränssättande: säga stopp så kan vi inte göra, vi kommer att utrota varandra om vi fortsätter på det här viset. Men så tänker jag att vad vuxna också kan ge unga är trygghet, stabilitet och omsorg.

Viktigt att tonåringen blir sedd

Vad innebär vuxen närvaro i vardagen, egentligen?

– Att vara en närvarande vuxen handlar inte i första hand om tid eller att i alla lägen prioritera sina barn, utan är mer en fråga om tillit. Att finnas där när det verkligen gäller. Att se och engagera sig i tonåringens liv och värld. Och att kunna erbjuda ett någorlunda stabilt liv med gränser och struktur räcker långt. Det finns också bra stöd att få för föräldrar som känner behov av det, säger Jenny Klefbom.

Foto: TT