Hemmasittare – så kartlägger du orsaken bakom problemen

tonåring som inte vill gå i skolan

Plötsligt slutar barnet att gå i skolan. Du vet inte varför och hen vill inget berätta. Vi frågade Helena Cronebäck, arbetsterapeut på BUP om hur man kan hjälpa en hemmasittare.

Statistiken är alarmerande. Antalet "hemmasittare", barn som har en så kallad problematisk skolfrånvaro, ökar och kryper allt lägre ner i åldrarna. Till skillnad från elever som skolkar vill hemmasittare vanligtvis vara i skolan, men av olika skäl förmår barnet inte att gå hemifrån. Helena Cronebäck, arbetsterapeut på BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm) möter hemmasittare i olika åldrar.

Varför blir barnet hemma?

Svaret till de komplexa problemen finns nästan alltid i miljön runt omkring barnet. Helena Cronebäck anser att skolan idag ställer höga krav på barnet. Och då menar hon inte bara kunskapsmässigt.

– Det är många valmöjligheter för barn idag, stora klasser och höga krav i tidig ålder som också kan bidra till att barn inte mår bra i skolmiljön.

Men det kan även bero på psykiatriska förutsättningar. Enligt en studie från Karolinska institutet har 75 procent av hemmasittarna någon form av neuropsykiatrisk diagnos som till exempel ADHD eller Asperger. Även depression och ångestproblematik är vanligt förekommande bland hemmasittande barn och ungdomar.

Vad kan man göra om ens barn inte går till skolan?

Helena Cronebäck

Helena Cronebäck arbetar på BUP.

Problemen uppstår sällan från en dag till en annan utan är en gradvis process där barnet en dag inte längre orkar. Det första man bör göra är att kartlägga och försöka hitta orsaken bakom hemmasittandet.

– Frågar man barnet vad som är jobbigt får man troligtvis inga svar. Försök att vara mer konkret i dina frågor: "Är det jobbigt att skriva och lyssna samtidigt? Är det svårt att koncentrera sig med mycket ljud runt omkring? Vet du vad du ska göra på lektionerna?", föreslår Helena Cronebäck.

Lösningen på problemen ser förstås olika ut beroende på barnet och förutsättningarna. Det kan vara att man behöver byta skola eller hitta anpassningar på nuvarande skola, som ett separat rum att sitta i när det känns omöjligt i klassrummet. De flesta kommuner har planer för att hjälpa barn med den här typen av problematik.

En viktig del av arbetet är föräldrarnas inställning, menar Helena.

– Ta barnets parti och utgå alltid från att det inte är barnet som är lat, utan att det finns orsaker som gör det fysiskt omöjligt att gå till skolan.

Skillnad på skolk och hemmasittare

Inga barn vill bli hemmasittare. En vanlig missuppfattning är att skolk och hemmasittande är samma sak. Hemmasittare vill inte vara borta från skolan men vågar inte gå dit.

– Skolk handlar mer om "jag vill inte gå i skolan, det här är tråkigt".
Hemmasittande är ett tecken på att något inte funkar. En förutsättning som helt enkelt inte finns, konstaterar Helena Cronebäck.

3 experttips till föräldrar med hemmasittande barn

  • Undersök möjliga orsaker

    Inga barn är hemma frivilligt. Det finns en eller flera bakomliggande orsaker till varför barn inte vill gå till skolan. Det kan handla om mobbing eller problem med skolarbete, men också mer djupgående problematik.

  • Ta dialog med skolan omgående

    Få till en dialog med skolan så snart ni uppmärksammat problemen. Har barnet varit hemma i två veckor eller mer räknas det som problematisk frånvaro.

  • Se över era rutiner kring mat, sömn och motion

    Se över barnets rutiner och gör det tillsammans med barnet. Kan ni få in en daglig promenad eller träningspass, enas om att ha skärmfritt efter kl 21 eller införa andra hjälpsamma rutiner.

Foto: TT

Trotssyndrom: Så funkar diagnosen och detta kan du göra

Så pratar du med din tonåring – 5 bra böcker till föräldrar

Så hjälper du ditt barn att hantera puberteten – psykologens bästa tips