Så hanterar du tonåringens psykiska ohälsa

Tonårspojke sitter mot vägg med huvudet mot händerna.

Tonåren är kända för att vara turbulenta, och som förälder kan man känna sig handfallen och rädd när ens barn blir sluten och börjar bete sig annorlunda. Professorn i barn- och ungdomspsykiatri berättar hur du ska hantera en tonåring som verkar må dåligt.

I februari 2019 rapporterade Sveriges radio att över en fjärdedel av de som söker sig till psykakuten är födda på 90-talet eller senare. Clara Hellner är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Karolinska Institutet och var en av tre ansvariga i det Nationella självskadeprojektet.

Varför har den psykiska ohälsan ökat?

Tonåren har alltid varit påfrestande och det kan vara hårt på skolgården och i tjejgängen. I åren som leder upp till, samt de tidiga tonåren dominerar killar med koncentrationssvårigheter och utagerande beteenden. längre upp i åldrarna dominerar tjejer med ångest och depression, men det är på en väldigt generaliserande nivå.

– Det finns inga enskilda förklaringar till varför den psykiska ohälsan har ökat. Många anser att vår samtid är särskilt stressande. Prestationskraven är höga och genom digitaliseringen har vi fler att jämföra oss med. Men jag tror inte mobiltelefonerna är roten till allt ont – de innebär också möjligheter. Hur som helst är de här för att stanna, och det är viktigt att behandla dem som en hygienfråga. Till exempel så är det viktigt att tonåringen sover och inte ligger uppe hela natten, säger Clara Hellner och fortsätter:

– I dag är det inte heller lika tabubelagt att tala om psykisk ohälsa. Fler vet att hjälp finns att få vilket innebär att fler söker, och det är bra.

Clara Hellner, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Karolinska Institutet.

Hur vet man att ens tonåring mår dåligt?

Clara Hellner står framför en vit vägg och tittar in i kameran.

Clara Hellner, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Karolinska Institutet.

Privat

– Det kan vara svårt att skilja på vanlig tonårs-tjurighet och psykisk ohälsa. Det gäller att vara uppriktigt intresserad av vad som pågår i ens barns liv. Har hens dygnsrytm förändrats? Vilka umgås hen tillsammans med? Det är stor skillnad mellan att vara genuint nyfiken och att bara ha åsikter om hur ungdomen ”borde” vara eller bete sig. Om man förstår vad som pågår är det lättare att avgöra hur allvarligt det är och på vilket sätt man kan vara ett stöd, berättar Clara Hellner.

– Det är inte alltid så att tonåringen är så sugen på att berätta vad som händer. Det är en tid då man experimenterar mycket. Som förälder får man vara tydlig med att säga "det är okej att det finns saker du inte vill berätta för mig, men som vuxen tror jag verkligen att jag kan hjälpa dig med vissa saker", säger Clara Hellner.

Hur kan föräldrar skydda sitt eget mående?

– Barn och ungdomar behöver båda föräldrarna, ofta i olika frågor. Ibland kanske barnet relaterar mer till den ena föräldern, och då är det så. Relationer förändras och utvecklas och föräldrar måste hjälpa varandra, säger Clara Hellner.

Föräldraskap kan inte vara ett rättviseprojekt, eftersom barnets behov måste prioriteras. Men det är slitsamt. Och ibland ensamt. Dessutom kan det finnas ett socialt stigma. Vi tänker att barn återspeglar föräldrarnas förmåga, och att ett barn som till exempel skadar sig själv är ett uttryck för problem i familjen och bristande föräldraskap, men mycket är ju bortom vår kontroll. Föräldern kan behöva prata med någon som bekräftar allt bra hen gör.

Ibland tar känslorna över när man vill hjälpa. Vad är viktigt att tänka på?

– Att bli arg på ett barn som mår dåligt kan i förlängningen leda till att barnet inte vill anförtro sig till en. Samtidigt är föräldrar också människor. Att ha en tonåring som mår dåligt och gör sig illa är skrämmande, sårande, och ibland blir det fel. Man uttrycker sig klumpigt eller lägger över fokus på sig själv. Men det måste inte vara kört. Efter en katastrof med smällande dörrar kan du försöka igen, säger Clara Hellner.

– Mina bästa råd är att söka stöd och hjälp av andra om det låser sig i relationen, och att försöka närma sig ungdomen på andra sätt. Försök verkligen förstå i vilket läge tonåringen befinner sig när hen till exempel skadar sig själv. Vad utlöste händelsen? Varför valde tonåringen den här strategin? Finns det andra sätt att hantera svåra känslor? Hur kan jag stödja honom eller henne när känslorna svämmar över?

Hit kan du vända dig

På nationella självskadebeteendeprojektets hemsida finns information om hur du hanterar information om att någon i din närhet skadar sig själv. På forumet SHEDO, Self Harm and Eating Disorder Organisation, ges stöd både till ungdomar och närstående.

www.shedo.se
www.nationellasjalvskadeprojektet.se

Foto: Unsplash