Hur vet jag om mitt barn har en ätstörning?

barn som mår dåligt

En ätstörning kan vara mycket allvarlig och kroppen tar ofta skada både fysiskt och psykiskt. Stora delar av den vakna tiden kan gå till att tänka på vad man äter och hur sin kropp ser ut och det kan vara mycket smärtsamt att se sitt barn må dåligt. Jenny Wallin är legitimerad psykolog och guidar oss genom ätstörningar och hur du som förälder kan hjälpa ditt barn.
2:47

Efter reklamen: Till minne av Avicii

(2:47)

Ätstörning är vanligast bland flickor i mitten av och övre tonåren, men även pojkar drabbas. Uppskattningsvis lider 0,5–1% av alla tjejer under 18 år av anorexi, det finns ingen exakt siffra på bulimi då det är vanligt med en senare debut, säger Jenny Wallin.

– Ätstörning kan vara allvarligt såtillvida att det finns risk för svälta, därför är det viktigt att ta det på allvar och söka professionell hjälp. Det finns bra behandlingar och goda möjligheter att komma tillrätta med allvarlig ätstörning. De flesta som söker hjälp blir bättre och många blir helt friska, säger Jenny Wallin.

Kan små barn ha ätstörning?

– Ätstörning drabbar oftast ungdomar i mitten eller äldre tonåren och det är relativt ovanligt med ätstörningar hos små barn. Mindre barn kan ha problem med selektivt ätande, men det är inte riktigt på samma sätt som en ätstörning. För riktigt små barn är det inte konstigt alls att bara vilja äta exempelvis pannkakor eller korv i perioder eller enbart mat i vissa färger eller konsistenser, men om det fortsätter över tid och högt upp i åldrarna kan det vara bra att utreda vad detta beror på, säger Jenny Wallin.

Vad finns det för typer av ätstörningar?

Det finns flera olika typer av ätstörningar som anorexi och bulimi och mer ospecificerade som hetsätningsstörning.

– Vid både anorexi och bulimi har man ett fokus på sitt utseende och kroppsform med en önskan att gå ner i vikt. Vid anorexi äter man så lite som möjligt, vid bulimi går man hungrig länge och sedan hetsäter man och använder strategier som att kräkas eller laxerande medel för att kompensera att man ätit, förklarar Jenny Wallin.

Varför får barn ätstörning?

– Det är flera faktorer som påverkar och ofta finns låg självkänsla och perfektionistiska drag i grunden. Man kan ärva viss sårbarhet för ätstörning men man vet att omgivningen spelar stor roll för om en ätstörning utvecklas. Stress bidrar till att man inte mår bra, samhällets normer om hur man ska se ut skapar mycket fokus på en viss kroppstyp och inom idrotten kan det vara ett stort osunt kroppsfokus som påverkar risken för ätstörning. Man kan även få med sig osunda kroppsideal hemifrån eller från skolan (medvetet eller omedvetet) och om en förälder eller annan familjemedlem mår dåligt eller om barnets behov inte tillgodoses tillräckligt mycket, kan risken för psykisk ohälsa såsom ätstörning öka, säger Jenny Wallin.

Hur upptäcker man ätstörning hos barn?

– Barn och unga brukar vara bra på att dölja en ätstörning eftersom det är förknippat med skam och att man vet att om man blir påkommen kommer man behöva sluta. Genom att ha en nära och bra relation till barnet och veta vad barnet gillar att äta eller göra kan man vara observant på om mönstret förändras över tid (inte bara vid sjukdom eller stress när de flesta av oss tappar aptiten och blir trötta). Att barnet äter mindre, exempelvis slutar äta lunch i skolan, börjar äta rätt mycket mer nyttigt eller tackar nej till godsaker som man brukar gilla kan vara tecken på ätstörning. Om barnet dessutom drar sig undan mer och gör mindre av de saker som man tycker om, som att träffa kompisar eller börjar träna mycket, behöver man som förälder vara observant och agera, säger Jenny Wallin.

Det här kan vara tecken på ätstörning:

  1. Hen blir mer och mer fixerad vid vad hen äter och sin vikt.
  2. Hen skjuter upp eller hoppar över måltider, äter långsamt och ofta ensam.
  3. Hen äter stora mängder onyttig mat när hen är ensam.
  4. Hen gör dig av med det hen har ätit genom att till exempel kräkas.
  5. Hen tränar överdrivet mycket eller får ångest om hen låter bli träningen någon gång.
  6. Hen är kritisk till sin kropp.
  7. Hen måste äta viss mat på ett särskilt sätt, annars får hen ångest.

Källa: 1177.se

Hur utreder man ätstörning hos barn?

Som förälder blir man ofta väldigt orolig om ens barn har en ätstörning. Det gäller att finnas där, försöka vara lugn och hjälpa barnen till professionell hjälp. Det är viktigt att komma ihåg att det finns bra hjälp och goda möjligheter att må bra igen.

– Det är ofta väldigt svårt att behandla ätstörningar på egen hand och både barn och föräldrar behöver ofta stöd. I första hand kan ni vända er till första linjens uppdrag för psykisk ohälsa (på en vårdcentral) för en bedömning där ni också kan få behandling eller bli remitterade vidare till BUP som erbjuder vård på specialistnivå. I vissa fall behövs även kontakt med en specialmottagning för ätstörning, dit kan ni söka antingen via egenanmälan eller via remiss från BUP, berättar Jenny Wallin.

barn stress

Stress och osunda kroppsideal är två av faktorerna bakom ätstörning.

Hur kan man behandla ätstörning hos barn?

– Det finns flera olika behandlingsformer för ätstörning. Vid anorexi rekommenderas främst familjeorienterade behandlingsinterventioner för barn och ungdomar, vid andra typer av ätstörningar kan också behandling i form av familjeterapi, kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi och interpersonell psykoterapi vara hjälpsamt. KBT är den vanligaste behandlingsformen för vuxna, där får man hjälp att förstå varför man gör som man gör och hur strategierna man har utvecklat kan brytas, vad man kan göra istället och hur man blir fri från sin ätstörning. Basen är att komma igång att äta regelbundet och lära sig hantera när man får jobbiga tankar och känslor om hur man ser ut, säger Jenny Wallin.

Om ett barn är kraftigt underviktigt kan dagvårdsbehandling eller inläggning på specialistmottagning för ätstörning behövas.

– Helst vill man undvika det eftersom det kan upplevas som att ens självständighet tas ifrån en och man bör försöka med annan behandling först, förklarar Jenny Wallin.

Källa: Psykologen Jenny Wallin och 1177.se

Foto: TT

Mer läsning för dig

Reagerar du på detta i barnens flöde? 9 hashtags att ha koll på som förälder

12 tecken på att din tonåring kan ha ätstörningar

Psykisk ohälsa ökar bland tjejer – har ångest och sover dåligt