Feberkramp hos barn: De är vanligaste symtomen och då ska du söka vård

Nu är det virus- och infektionstider och med kommer febern som ett brev på posten. Feber i sig är inte farligt utan kroppens sätt att bekämpa infektionen. Men en snabb temperaturstigning hos små barn kan orsaka feberkramp, ett ofarligt men ordentligt otäckt tillstånd – i alla fall för omgivningen som bevittnar den.

Se också: Det här är RS-virus

Vad är en feberkramp och hur länge kan den pågå?

Vad är en feberkramp, går den att undvika och hur ska man agera om ett barn drabbas? Vi fick en pratstund med barnläkaren Kajsa Kaijser för att bli guidade rätt:

Vad är en feberkramp?

– En feberkramp är ett epileptiskt krampanfall hos ett barn, oftast i åldern 6 månader till 5 år. De flesta som drabbas är mellan 12 till 18 månader. Feberkrampen kan slå till vid hög feber och oftast i början av en virusinfektion.

För omgivande personer som ser när ett barn får ett krampanfall kan det se väldigt otäckt ut. Vad är det som händer?

– När ett barn får en feberkramp blir barnet okontaktbart, stelt i kroppen, huvudet böjs bakåt, huden blir blek och ibland blå. Ögonen rullar bakåt och barnet rycker i armar och ben. Barnet kan kissa eller bajsa på sig. Det är mycket skrämmande att bevittna en feberkramp, särskilt första gången och föräldern upplever ofta att barnet ska dö, förklarar Kajsa Kaijser.

Hur länge kan en feberkramp pågå?

– Kramperna går oftast över på 1-2 minuter, men kan vara upp till en kvart.

Många barn drabbas av feberkramp

Enligt Kajsa Kaijser är det inte helt ovanligt att barn drabbas av feberkramp. Hon menar att cirka 5 procent av alla 5-åringar haft en feberkramp och av dessa barn får 20 till 30 procent ett återfall, särskilt de som fick sin första feberkramp tidigt i livet.

När ska man söka vård för feberkramp?

Trots att feberkramp är ofarligt tycker Kajsa Kaijser att man alltid ska söka vård. Anfallet kommer inte ge några andra komplikationer, men hon ger rådet att få barnet undersökt för att utesluta andra tillstånd. Och är det första gången ni drabbas bör ni söka akut, eftersom diagnosen behöver ställas av läkare.

Den trötthet som uppstår efter krampen är normal, men kan också kopplas till allvarliga och till och med livshotande infektioner och därför är en undersökning extremt viktig, säger Kajsa Kaijser.

– Speciellt om man redan innan krampen upplevt barnet som avsevärt sjukare än vanligt, då ska man åka in till barnakuten för en bedömning!

Sök vård akut om:

Men om du tydligt känner igen krampen från tidigare tillfällen, barnet mår bra och är sig själv efter en kort kramp, så är det inte nödvändigt att åka in, råder hon.

Kontakta en barnläkarmottagning eller vårdcentral efteråt:

Febernedsättande läkemedel förebygger inte feberkramp

Man trodde tidigare att det gick att förebygga en feberkramp med febernedsättande läkemedel, som paracetamol och ibuprofen.

– Förutom att febernedsättande läkemedel är mindre effektivt i att sänka temperaturen i de feberepisoder som ger feberkramper, så har den ingen effekt i att hindra kramper, säger Kaijser.

Hon tipsar också att se på febern som ett verktyg i att bekämpa infektionen:

– Tänk på febern som en vän i kampen mot infektionen och ge bara febernedsättande om du har svårt att bedöma barnets allmäntillstånd eller om man inte får i barnet vätska.

Foto: TT