Trotsigt barn? 11 fraser som avdramatiserar era bråk

Trött mamma med handen för ansiktet.

Vilka bråk som förekommer hemma beror till stor del på hur stora barn man har. Man brukar säga att den klassiska trotsåldern brukar infinna sig någon gång mellan två och tre års ålder, men det skiljer sig mellan olika barn.

De yngre barnen tenderar att gnälla och testa gränserna för minsta lilla, som att vägra påklädnad på morgonen eller kasta i väg den snodda leksaken när de ombetts att lämna tillbaka den.

Större barn kanske i stället tjafsar för att det är så tråkigt att städa rummet eller för att syskonet får lov att göra något som inte hen får.

11 fraser att ta till under bråken – och efteråt

Trots och bråk är en naturlig del av barnets utveckling och är nödvändigt för att hen ska kunna bli en självständig individ så småningom. Som föräldrar behöver vi vägleda barnet framåt när hen inte kan kommunicera sina tankar och känslor ordentligt.

Att försöka avdramatisera bråk kan hjälpa både barnet och dig själv att bli lugnare, och därmed se situationen för vad den egentligen är. Kanske tycker ni helt enkelt olika eller så är bråket resultatet av frustration över att barnet inte klarar en uppgift hen vill bemästra eller ett behov av att bli sedd.

Men det är onekligen svårt att i stundens hetta både sätta gränser, vara stöttande och tillåta känslorna. Här kommer några hjälpsamma fraser du kan plocka fram nästa gång ni hamnar i luven på varandra, och efteråt.

Se också: Tre tips om ditt barn slåss och bråkar

Se 3 tips om ditt barn slåss och bråkar
0:52

Efter reklamen: Se 3 tips om ditt barn slåss och bråkar

(0:52)

Slå på ljud

1. ”Det där är Lisas spade och nu ger jag tillbaka den till Lisa.”

När barnet snor någon annans saker är det lätt att gå igång som förälder, speciellt om det dessutom finns ”publik” runtomkring, som på lekplatsen. Vi har alla varit där och ibland går det bara inte att hindra en stark reaktion.

Men istället för att bli arga kan vi med den här frasen göra situationen lättbegriplig även för mycket små barn och visa att trots att barnet har gjort fel så finns vi där för stöd och hjälp. Barnet får känslan av att ni kan lösa situationen tillsammans.

Samtidigt är det trots allt ett barn vi pratar om och en ledsen eller arg reaktion när hen inte fick som hen ville är väntad. Det är helt okej. Du kan då visa förståelse genom att till exempel fortsätta frasen med meningarna: ”Du ville ha spaden och nu blev du ledsen. Här är din spade som du får leka med.”

2. ”Vad jobbigt att du inte hann trycka på knappen till övergångsstället”

Även om det kan tyckas som en banal sak att bli ledsen över så är det ett nederlag att ha blivit överrumplad av storasyskonet eller en främling på gatan. Det spelar ingen roll om vi som föräldrar inte tycker att det är en stor sak.

Genom att bekräfta barnets känslor kan du avdramatisera situationen och bråket behöver oftast inte bli större än lite ledsamhet över att inte ha fått trycka på knappen. Väljer man i stundens hetta att i stället säga ”vad spelar det för roll att trycka på en knapp!?” tenderar situationen att bli mer ilsken.

3. ”Jag vet att det är gott med glass och att du gärna vill ha en nu, men först ska vi äta mat och jag förstår att du blir ledsen”

Den här frasen bidrar till att du visar förståelse för barnets känslor samtidigt som du sätter en gräns. Men du säger också indirekt till barnet att det finns möjlighet att få glass någon annan gång, bara inte just nu.

Det kan hjälpa barnet att inte se fullt så negativt på situationen. Situationen hade kunnat se ut på ett annat sätt om du i stället kort hade sagt ”nej, du får ingen glass”. Frasen hjälper även dig som förälder att se situationen för vad den är, ett glassuget barn som inte förstår annat än att det är gott.

Därför ska du sluta säga ”Var försiktig!” (och hur du borde säga istället)

4. ”Ja men då går vi ut i kylan utan vantar”

Som förälder kan det vara värt att ibland fundera över vilka strider man väljer. Behöver jag verkligen säga emot just nu eller kan barnet få lära sig själv? Så länge barnet inte tar skada av ett beslut kan det ibland vara värt att undvika eller avdramatisera ett bråk genom att gå med på barnets önskemål.

I situationen med vantarna så lär barnet ganska snart vilja ta på sig dem ändå och då är ni ju redan ute och på väg.

5. ”Det är roligt med bajs va?”

Ibland kan humor bidra till att avdramatisera ett bråk. Det är lätt att gå igång när barnet i frustration kallar en för bajskorv eller någonting annat olämpligt. Att skoja bort det kan kännas bakvänt och som att man signalerar att det är okej att bråka.

Men lekfullhet och humor kan vara en väg ut ur potentiella kampsituationer. En strategi för att undvika ännu en strid i tider av tillsägelser, tjat och skäll.

Det kan vara svårt att hitta sin egen lekfullhet i tider av trots, men det är väl värt ett försök mellan varven. Om du funnit den sidan kan en fortsättning som leder barnet dit du vill vara i stil med: ”Nu längtar den här bajskorven hem till toaletten”.

6. ”Du får bestämma i vilken ordning vi ska göra de här sakerna!”

Ibland kan det vara värt att undkomma eller avdramatisera ett bråk vid till exempel läggning genom att få barnet att tro att det är hen som bestämmer.

I stället för att fortsätta tjata om att ta på pyjamasen kan man lägga fram det som ett beslut: ”Nu ska vi snart gå och lägga oss. Innan dess behöver vi ta på pyjamasen, borsta tänderna och läsa saga. Du får bestämma i vilken ordning vi ska göra de här sakerna.”

Om barnet känner att hen har någonting att säga till om brukar saker vanligtvis bli mycket roligare att genomföra.

7. ”Ja, visst var detta roligt? Det kommer vi göra om snart”

”Dumma mamma, jag vill inte!” Hur många gånger får man inte höra det på en dag som småbarnsmamma? Något som kan vara värt att komma ihåg är att barnet bara ser framför sig hur roligt det är att vara i till exempel lekparken och inte förstår konsekvenserna av att inte gå hem just nu, som att mattiden blir senare, att läggningen skjuts framåt och ni blir tröttare imorgon.

Det blir lite mindre motigt för barnet att gå hem, även om du fortfarande kommer att få en reaktion, genom att du visar att det inte är sista gången ni är i lekparken. Man kan också säga: ”Nu kan vi inte göra det du vill, men kanske senare.” om det inte redan är en pågående situation.

8. ”Låt oss hitta en lösning tillsammans”

Framför allt när det gäller syskonbråk, men även vid andra tillfällen, kan det vara fördelaktigt att bjuda in barnen för att finna en lösning. Det är lätt att man som förälder hamnar i rollen som domare när barnen bråkar eftersom det brukar bidra med ett slut på bråket.

Men ofta har man inte sett hela situationen när man går in och dömer vem som har rätt och vem som har fel. Det är mer gynnsamt för barnen att föräldern är medlare och uppmuntrar de till att ta varandras perspektiv och hitta kompromisser. Till slut kan barnen ta med sig kunskaperna till andra relationer.

9. ”Nu blev du jättearg för att du inte kunde ta på dig skorna själv som storebror och då blev jag jättearg, men nu är vi sams igen”

Oavsett vad barnet blivit argt, ledset eller besviket över så är det helt rimligt att ett barn reagerar starkt även över saker vi kan anse vara små. De är ju trots allt i färd med att upptäcka sig själva, sina förmågor och med att träna på allt mellan himmel och jord. Känslan av misslyckande och otillräcklighet ligger ofta nära.

Det är otroligt lätt att som förälder dras med i barnets känslor och också bli arg till exempel. Det är okej att man då och då inte klarar av att behålla lugnet. Men det är viktigt att efteråt, då ni båda lugnat ned er, vägleda barnet genom vad som har hänt och visa att alla känslor är tillåtna och att ni trots situationen inte kommer att fortsätta vara arga på varandra.

Barnpsykologen: Så gör du om ditt barn är en mobbare

10. ”Jag blev arg när ni bråkade och jag blev för arg, ni blev rädda och ledsna, förlåt”

För att barnen en dag ska ha lärt sig att hantera sina känslor på ett bättre sätt måste vi som föräldrar föregå med gott exempel. Det är världens enklaste sak att förlora humöret när syskonen bråkar och du är jättetrött. Barnen behöver se oss autentiska, men vi behöver också lära oss att känna igen när vi behöver en paus.

Har vi blivit väldigt arga är det viktigt att vi visar för barnen att vi förstår hur de känner sig och att vi ber om ursäkt. Vi vill ju att barnen ska våga komma till oss och be om hjälp oavsett om de vet med sig att de gjort någonting dumt eller inte. Enbart ordet ”förlåt” kan också vara värdefullt efter laddade situationer då man känner att man blev lite för arg.

11. ”Vad bra att du bad mig om hjälp när du blev arg och inte puttades”

Med den här frasen säger vi till barnet att det är okej att hen bli arg men att det inte är okej att puttas. Nu när barnet i stället bad om hjälp och inte puttades vill vi uppmuntra det så att hen förhoppningsvis gör samma sak nästa gång. Om man vill kan man förstärka budskapet genom att återigen säga ”hämta mig även nästa gång du blir jättearg i stället för att puttas”.

Det kan vara särskilt svårt att fokusera på att lugna barnets känslor de gånger man själv känner att hen gjort fel. Det kan kräva en övermänsklig viljestyrka att lugna istället för att tillrättavisa. Men att lugna upprörda barn innebär inte att man låter de härja eller låter bli att lära dem vad som är rätt och fel. Det betyder bara att man skapar förutsättningar för sådana samtal. Det blir ingen inlärning utan lugn.

Inspiration: De kallar det trots – Om att vägleda små barn genom utveckling och uppror (Bonnier Fakta) och Känn ditt barn – Lyhört föräldraskap för nyblivna familjer (Norstedts).

Foto: TT

Se också: 5 tecken på att du bor med en "threenager"
0:59

Efter reklamen: Se också: 5 tecken på att du bor med en "threenager"

(0:59)

Slå på ljud
Mer läsning för dig
Därför ska du krama dina barn när de är som jobbigast
Häftiga fördelarna med babymassage vi inte hade en aning om (och så gör du!)
Därför är närvarande föräldrar viktiga för hjärnans utveckling

Utvald läsning