Så vet du om du har ett högkänsligt barn

Liten pojke som håller för öronen

Högkänsliga barn kan ha svårt för förändringar, kan tycka att det är jobbigt när det sker många saker på en gång och kan känna obehag av höga ljud. Motherhood pratade med psykologen Anna Rosengren om högkänslighet och hur man som förälder kan stötta ett barn som har svårt att reglera känslor.
1:34

Efter reklamen: 7 saker en högkänslig person behöver för att må bra

(1:34)

Anna Rosengren från Familjepsykologerna är legitimerad psykolog, specialist i psykologisk behandling/psykoterapi och författare till boken KBT ur ett barnperspektiv. Hon har arbetat med barn, tonåringar och familjer i snart 15 år och är skeptisk till att kategorisera in barn som högkänsliga. Hon menar att det är bättre att prata om vad barnet har för styrkor respektive utmaningar och tar upp att svårigheter att reglera känslor är något som ofta nämns i samband med högkänslighet, även om det kan gälla många andra barn också.

Varför kan det vara problematisk att fastställa barn som högkänsliga?

– Jag tror inte att barn blir hjälpta av att grupperas in som högkänsliga eller inte. Barn utvecklas mycket hela tiden, går igenom olika faser och hur barn uppfattar eller hanterar svårigheter och problem förändras ofta under de 20 första åren i livet. Det kan därför vara problematiskt att så tidigt fastställa att barnet är på ett visst sätt, sätta in dem i det facket och tillskriva dem egenskaper. Det kan vara så mycket annat som ligger bakom barnets beteende just nu än högkänslighet, till exempel en utvecklingsfas, att de är utsatta i skolan, stressade i kompisrelationer eller har andra slags svårigheter. En del av dessa barn kommer säkert känna igen sig i beskrivningen av högkänslig när de blir vuxna, men det är inget som vi vet idag när barnet är litet. Jag tycker därför att det är bättre att prata om hur barnet fungerar, till exempel med känsloreglering och att det kan se olika ut i olika perioder av livet, säger Anna Rosengren.

Psykolog Anna Rosengren

Psykologen Anna Rosengren pratar hellre om barns känsloreglering än högkänslighet.

Högkänslighet hos barn är ingen diagnos

Enligt Sveriges Förening för Högkänsliga är vart femte barn högkänsligt. De menar att högkänslighet är ett personlighetsdrag som ärvs och att det är lika vanligt bland pojkar och flickor.

Anna Rosengren berättar att små barn ofta har svårt att reglera känslor och att det är helt normalt, för en del barn är det alltid svårt och för andra är det svårare i perioder.

– Om svårigheterna fortsätter upp i sex till åtta års åldern och barnet alltid har svårt att reglera känslor kan barnet behöva lite hjälp och stöd. Problem med känsloreglering kan handla om ADHD eller Autism men det måste absolut inte göra det. Det kan vara ett barn som är lite orolig, känslig, har en tuff period just nu eller mycket förändringar i omgivningen. För många kommer det och går i perioder och därför går inte att säga exakt hur många barn som har svårt med känsloreglering just nu, säger Anna Rosengren.

Så pratar du med ditt högkänsliga barn

Hur vet man om ens barn har svårt att reglera känslor?

Barn eller ungdomar som har svårt med känsloreglering reagerar starkare eller under längre tid än man kan förvänta sig utifrån åldern. I vissa åldrar är det helt normalt att barn skriker och har utbrott, därför kan det vara bra att jämföra med barn i ungefär samma ålder.

– Exempelvis är det inte konstigt om ett litet barn reagerar starkt om favoritleksaken går sönder. Men om en åttaåring får ett utbrott om sylten hamnar snett på mackan, ja då är det en större reaktion än väntat, säger Anna Rosengren.

Tecken på att ditt barn kan vara högkänsligt

  • Barnet känner obehag och kan bli irriterat när det sker för många saker på en gång.
  • Barnet blir nervöst när det har mycket att göra.
  • Barnet tycker inte om förändringar.
  • Barnet känner obehag av höga ljud.
  • Barnet blir nervöst när det blir iakttaget.
  • Barnet känner av små förändringar.
  • Barnet tycker inte om våld på TV.

Källa: hspforeningen.se

Varför har barn svårt att reglera känslor?

– Vissa åldrar är förenade med utvecklingsfaser som kan göra det svårare att hantera känslorna. I exempelvis nioårsåldern är det vanligt att barn blir mer ängsliga och förstår då saker på en mer abstrakt nivå, till exempel döden och kan vilja vara extra nära sina föräldrar. Även förändringar i omgivningen påverkar barnet, det kan handla om en flytt, skilsmässa eller om något hänt i skolan, säger Anna Rosengren.

Stöd för barn med starka känslouttryck

Barn är olika i olika perioder, har olika personligheter och lever i olika miljöer som påverkar dem på olika sätt.

– Vissa barn är ofta nöjda, enkla att trösta och har lätt att komma ner i varv. Andra barn har närmare till känslorna, svårare att lugna ner sig och kan vara mer krävande för föräldrarna. Starka känslouttryck kan komma och gå i perioder och om föräldrarna läser in högkänslighet kanske de fortsätter behandla barnet så även när barnet inte är speciellt krävande och det kan bli en självuppfyllande profetia, berättar Anna Rosengren.

Hur kan man som förälder stötta sitt barn?

Det kan vara tufft för föräldrar när barnen uttrycker starka känslor, får utbrott eller blir ledsna flera gånger om dagen. Som förälder kan man prata med andra föräldrar i liknande situation, rådfråga på BVC, i skolan eller läsa på online för att skaffa sig kunskap.

– Det är viktigt att komma ihåg att det inte är någon som gjort något fel, att känsloreglering ofta är lättare och svårare i perioder och att det med all sannolikhet kommer bli lättare. Som förälder finns det mycket du kan göra för att hjälpa ditt barn. Det viktigaste är att du accepterar hur barnet är, bekräftar hens känslor, att ni spenderar mycket positiv tid tillsammans, att du är lugn när barnet får utbrotten och att ni i lugna stunder utan utbrott pratar om hur ni som föräldrar och barnet kan göra nästa gång hen känner att de arga känslorna kommer, säger Anna Rosengren.

Källor: Psykologen Anna Rosengren och hspforeningen.se

Mer läsning för dig

Diagnoserna gör att Noah, 18, hittar strategier

Allt du behöver veta om adhd - visste du detta?

Trotssyndrom: Så funkar diagnosen och detta gör man för att hjälpa barnet