12 vanliga föräldrafraser – och vad vi kanske borde säga i stället

Se också: 5 tecken på att du bor med en "threenager"
0:59

Efter reklamen: Se också: 5 tecken på att du bor med en "threenager"

(0:59)

Slå på ljud

"Det gick bra", ”vi har ju pratat om det här” och ”lugna ned dig”. Det är några exempel på fraser som vi ofta använder i all välmening, men som kan få barnet att känna sig otillräckligt och frustrerat i det långa loppet.

För att ge dig några valmöjligheter kommer här förslag på några vanliga fraser man som förälder vid tid och ork kan testa att byta ut. Kanske märker du av en förändring om du provar?

1. ”Nej, nej och nej”

Prova i stället: ”Ja men då går vi ut i kylan utan vantar” eller ”Jag förstår att det är gott med glass och att du gärna vill ha en nu, men först ska vi äta mat och jag förstår att du blir ledsen”

Det känns som att man jämt och ständigt säger ordet ”nej” som småbarnsförälder. Problemet är att barnen ganska snabbt lär sig att nej inte alltid är ett nej om man ibland ger upp, vilket urlakar betydelsen.

Dessutom kan man många gånger spara både tid och energi om man istället försöker att välja sina strider. När måste jag verkligen säga nej och när kan jag faktiskt låta mitt barn prova sig fram?

Så länge barnet inte tar skada av situationen kan man ibland låta det hållas. Man kan också prova att byta ut sina nej mot bekräftelse och förklaringar för att på så sätt i längden få barnet att förstå. På kuppen får man också ett gladare barn om det inte hela tiden behöver höra ”nej, nej och nej”.

Se också: 6 fraser som skadar ditt förhållande

6 fraser som skadar ditt förhållande utan att du märker det
0:55

Efter reklamen: 6 fraser som skadar ditt förhållande utan att du märker det

(0:55)

Slå på ljud

2. ”Vad spelar det för roll att trycka på en knapp!?”

Prova i stället: ”Vad jobbigt att du inte hann trycka på knappen”

Bland det roligaste som finns är ju att trycka på knappar, eller hur? I alla fall för små barn. Det kan handla om knappen till övergångsstället, på mikrovågsugnen eller lampan. Men när någon annan hinner före kan det kännas som ett otroligt nederlag för ett barn, även om det kanske inte hade gjort det för oss vuxna.

Det behöver givetvis inte handla om att trycka på en knapp heller utan om vad som helst egentligen som barnet ser som roligt. Genom att bekräfta barnets känsla får hen uppfattningen att du ser och känner med hen. Det blir då lättare att undvika ett eventuellt bråk och även om bråket blir av blir det sannolikt inte lika intensivt.

3. ”Lämna genast tillbaka spaden”

Prova i stället: ”Det där är Lisas spade och nu blev hon ledsen”

Det är lätt att gå i gång som förälder när ens barn snor någon annans saker. Vi har alla varit där och ibland går en stark reaktion bara inte att förhindra, speciellt inte om andra tittar på.

Men genom att byta ut den här frasen mot ovan nämnda kan situationen bli mindre hätsk än vad den annars hade kunnat bli. Barn tenderar nämligen att bli stressade när de inte på en gång förstår att de gjort någonting konstigt. Väldigt små barn snor spaden i all välmening då de ser det som ett sätt att bli som sin kompis.

Många gånger förstår barn att kompisen blir ledsen och vill då självmant lämna tillbaka saken. I annat fall kan man hjälpa till och samtidigt säga: ”Nu ger jag tillbaka den till Lisa”.

Att beskriva hur man ser på situationen och förklara hur man kan lösa den kan också vara användbart vid andra tillfällen, som vid läggdags eller när det är dags att ta på sig jackan. Uppmuntra gärna till en lösning som känns som att ni båda kan vara delaktiga i.

7 roliga likheter mellan en tonåring och en riktigt dålig chef

4. ”Var försiktig”

Prova i stället: ”Vad är din plan?” eller ”Jag är här om du behöver hjälp”

Det finns givetvis tillfällen då vi måste säga åt våra barn att vara försiktiga. Men ibland slänger vi kanske ur oss frasen trots att barnet inte svävar i någon direkt fara. Har vi otur kan det bidra till att urlaka ordets betydelse.

Genom att använda den här frasen signalerar vi till barnet att vi inte litar fullt ut på att hen kan tänka på konsekvenser eller bedöma risker. Men om vi vågar hålla tillbaka i trygga miljöer kan vi bli glatt överraskade över barnets riskbedömningsförmåga.

Samtidigt som barnet får känna på att båda lyckas och misslyckas eftersom hen vågar utmana sig själv och testa nya saker.

5. ”Nu ska vi gå”

Prova i stället: ”Nu ska vi hem och äta tacos. Kom så springer vi hem som hungriga tigrar”

Föreställ dig hur det hade känts om du höll på med någonting viktigt och din partner från ingenstans sa ”nu ska vi gå ut”. Hur hade du tagit emot det?

På samma sätt kan det vara schysst att ge barnet förberedelse när ni ska göra någonting så att hen får tid till att avsluta exempelvis sin lek.

Men om det är bråttom kan lekfullhet och humor många gånger ta dig långt. Leken är på barnens språk och ofta det bästa sättet att kommunicera på.

20 geniala namn: Så heter de allra smartaste

6. ”Det gick bra, upp och hoppa”

Prova i stället: Hoppsan, hur gick det?

Den här frasen använder vi ofta när ett barn har ramlat för att visa att ingenting farligt hände. Men den kan också tyvärr signalera att barnet inte har rätt att gråta eller att ha blivit rädd av fallet.

Genom att fråga hur det gick öppnar du i stället för att barnet har rätt till sin känsla oavsett vilken den är. Barnet får också känslan av att du ser och finns där om hen behöver.

Om du ofta bestämmer känslan att det gick bra åt barnet kan det medföra att hen inte känner sig lika trygg med att erkänna att det faktiskt gjorde ont, hen biter ihop. Men frågar du hur det gick kan det öppna för att barnet även i andra sammanhang vill förmedla sin känsla.

7. ”Seså det är ju inte så farligt”

Prova i stället: ”Det här känns lite läskigt, men det klarar vi”

Byt tvivel mot uppmuntran med den sistnämnda frasen! Risken är att barnet känner sig åsidosatt när du säger att någonting som hen upplever som läskigt inte är läskigt. I längden riskerar det att göra så att barnet håller inne med sina känslor, och det vill vi ju inte.

Vi vill ju att barnet ska komma till oss oavsett vad hen har på hjärtat. Genom att bekräfta känslan och samtidigt visa att ni är ett team kan barnet successivt våga ge sig i kast med uppgiften, vare sig det handlar om att sjunga inför föräldrarna i luciatåget eller åka rutschkana själv.

6 vanliga fraser som förgiftar din relation utan att du märker det

8. ”Måste ni bråka hela tiden!?”

Prova i stället: "Vad jobbigt att ni blev så arga på varandra” eller ”Du är jättearg på storebror, hämta mig nästa gång du blir jättearg i stället för att slå till.”

Syskonbråk hör ju faktiskt till och det är inte lätt för små barn att precis ha varit uppjagade och i luven på sitt syskon och sedan få skäll för det. Syskonen i sig har ju oftast inga problem med att snart bli sams igen.

Även här kan det vara klokt att bekräfta känslor, även bråkiga barn behöver veta att du finns där för dem oavsett vad. När situationen är lugnare kan ni prata igenom den. Prova då att ta tillfället i akt och öppna för reflektion kring vad som hände och hur syskonen kände sig samt fråga hur ni kan gå vidare.

Slagsmål behöver såklart avbrytas, men även då behöver barnet veta att du ser hen och där kan man erbjuda en lösning till nästa gång.

Även om det är lockande att agera domare i bråken genom att till exempel hävda att ”din bror hade faktiskt leksaken först” för att få slut på det hela så lönar det sig mer i längden att försöka få syskonen att förstå varandras perspektiv och kompromissa. Kunskaperna kommer de så småningom kunna ha med sig i andra relationer.

9. ”Nu orkar jag inte med dig”

Prova i stället: ”Jag förstår att du blir arg, men det gör mig ledsen. Hur kan vi lösa det?”

Många gånger är det bättre att lugna än att trigga och det är alltid lättare att prata om situationen lugnt och sansat efteråt när både barnet och du lugnat ned er. Under tiden kan du bekräfta känslan och visa att du finns där oavsett medan ni i tysthet eller på varsitt håll lugnar ned er.

Genom att fråga om en lösning visar du att ni ska ta er igenom situationen tillsammans även om ni är arga på varandra nu.

Kalle Norwald: 5 fraser som hjälper ditt barn att prata om känslor

10. ”Lugna ned dig”

Prova i stället: ”Är det för svårt att göra detta just nu? Låt oss ta en paus och komma tillbaka hit om en stund för att testa igen.” eller ”Jag är här för dig. Jag älskar dig. Du är trygg.”

Vi vet själva hur jobbigt det kan vara att få detta sagt till en själv när man är upprörd eller hur? Allt man vill när man är upprörd är ju att få ur sig känslorna. Att be ett intensivt barn att lugna ned sig i stället för att faktiskt hjälpa det att byta fokus eller varva ned innebär alltså att vi ställer för höga krav.

Dessutom signalerar det att barnet inte har rätt till känslan. Visa i stället att du ser och hör och finns där tills hen lugnat ned sig. Sen kan ni prata om det lite mer ordentligt.

11. ”Vi har ju pratat om det här”

Prova i stället: ”Jag förstår att du inte kommer ihåg att vi pratat om det här. Vad tror du om att jag säger det till dig en gång till nu, sen viskar du det tillbaka till mig?”

I stressade situationer ställer vi lätt lite för höga krav på barnet. Att tro att hen ska kunna ta sitt förnuft till fånga under stressade situationer är ofta att be om för mycket. Nämn den treåring som skulle säga: ”Just det, vi kom ju överens om att jag skulle klä på mig direkt efter Bolibompa.”

De minns inte vad som sagts tidigare när de är upprörda. Antingen kan du försöka att påminna som ovan förslag eller så kan du försöka att avleda genom att säga till exempel: ”Om du tar på dig tröjan så hjälper jag dig med strumporna.”

3 lösningar på dagens föräldraproblem – hämtade från världens äldsta kulturer

12. ”Krama varandra och säg förlåt”

Prova i stället: Jag såg att du var jättearg när Nils kom före dig. När du puttade undan Nils blev han också ledsen”.

Att tvinga ett argt barn att säga förlåt hjälper tyvärr varken den som blivit utsatt eller den som gjort något dumt. I stället är det viktigt att vi själva är förebilder för våra barn genom att själva be om ursäkt när något gått snett, så tar barnet så småningom efter. Bara genom att berätta att någon blev ledsen kan barnet självmant vilja gå och be om ursäkt.

Men om så inte är fallet behöver man berätta att det inte är okej att puttas (och avbryta om det behövs) men samtidigt finnas där med tröst efteråt. Även om barnet gjort fel behöver det veta att vi finns där så att det kan vända sig till oss nästa gång i stället.

I det här fallet blev känslan av nederlag helt enkelt för stor. Uppmana också till att barnet ska komma till dig nästa gång det blir argt och innan det puttas.

Inspiration: De kallar det trots – Om att vägleda små barn genom utveckling och uppror (Bonnier Fakta), Oh Crap! I Have A Toddler (Simon Schuster) och Känn ditt barn – Lyhört föräldraskap för nyblivna familjer (Norstedts).

Foto: TT

Mer läsning för dig
Kan jag få godis? 10 hjälpande fraser när ditt barn vill köpa allt i affären

Utvald läsning