Hur påverkas barn av att gå på förskola vs att inte göra det?

Om några veckor börjar inskolningar på landets alla förskolor. Ettåringar som för första gången ska lämna hemmets trygga sfär. I Veckans läsarfråga undrar en förälder hur barn påverkas av att gå förskola, mot att vara hemma fram till den obligatoriska sexårsverksamheten. Motherhoods expert, psykologen Hanna Fischer reder ut.

Psykologen: Positiva effekter hänger ihop med hur välfungerande förskolan är

De flesta barn i Sverige går på förskola: År 2015 gick hela 94 procent av alla barn i åldern 4–5 år i förskola, och 76 procent av barnen i åldern 1–3 år. Din fråga blir ur ett strikt vetenskapligt perspektiv inte helt lätt att svara, men låt mig utveckla det längre fram i svaret. De studier jag sett tyder på att barn som gått i förskola har bättre språkliga och matematiska färdigheter, färre psykiska problem och infektioner, högre utbildningsnivå och högre inkomster i vuxen ålder. De metoder som använts för att påvisa effekter är dock mycket osäkra. När man följer barn över tid, med några barn som går i förskolan och en kontrollgrupp bestående av andra barn som inte gör det blir det svårt att dra slutsatser eftersom det aldrig säkert går att avgöra om en skillnad mellan grupperna specifikt beror på vistelsen i förskolan. De barn som går i förskola kan ju redan före studien skilja sig från de barn som ingår i kontrollgruppen. Exvis har högutbildade föräldrar en högre andel barn i förskola jämfört med barn till föräldrar som endast har kort utbildning. Barn till högutbildade föräldrar har också ofta bättre psykisk hälsa och klarar skolan bättre. Därför kan skillnader mellan grupperna förklaras av föräldrarnas utbildning i stället för deras tillgång till förskola.

Det finns även studier som visar att barn som börjat förskolan tidigt är lite bättre på att relatera och därför presterar lite bättre i skolan överlag. Att träna på att komma in i en grupp och samspela med andra kan ju även göras på öppna förskolan, om man går dit regelbundet och ger barnet ett sammanhang där. Bondförnuftet säger att dessa positiva effekter torde hänga ihop med hur välfungerande förskolan är: med personaltäthet, utbildningsnivå, arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling. Mycket riktigt finner jag stöd för detta i ett par gjorda studier. Det vetenskapliga underlaget är dock otillräckligt och varierat, vilket gör att resultaten bör tolkas med försiktighet. I rapporten ”Förskolans påverkan på barns hälsa – en genomgång av den vetenskapliga litteraturen” dras ändå den försiktiga slutsatsen att: ”förskola, med den utformning som finns i de nordiska länderna, tycks ha positiva effekter på barnen. En förutsättning är den höga kvaliteten”.

Som barnpsykolog träffar jag även barnen vars föräldrar mår så dåligt att de inte har förmåga att stimulera och ta hand om sina barn. I enstaka fall där barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola finns möjlighet för barn som ännu inte fyllt ett år att delta i förskola. Barn mår såklart bäst av att vara nära en lyhörd och förutsägbar anknytningsperson, men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att för dessa barn kan förskolan vara en ”life saver”.

Foto: Motherhood/TT