Elisabeth Lindroth om det svåra i att vara funkisförälder
Motherhoods bloggare Elisabeth Lindroth skriver ofiltrerat om livet som varannan-vecka-mamma till två barn, varav ett med autism. I ett superhyllat inlägg berättar hon nu om det svåra i att vara funkisförälder.
– För så här är det, och nu ska jag vara väldigt ärlig; jag ÄLSKAR Åke men fan i satans, jävla helvete vad jag kan hata autism ibland. Det känns som att man som så kallad ”funkisförälder” ska hylla diagnosen, omfamna den och älska den men jag KAN för mitt liv inte tycka om den, skriver hon och fortsätter:
– Jag hatar att den dundrar in i ens liv och kräver att man ska engagera sig, steppa upp som förälder och anpassa sig. Man ska läsa på, göra smarta saker i vardagen för att underlätta och se allt som en superkraft. Men vet ni? Jag är så innerligt trött att jag inte orkar vara en superfunkisförälder.
”Jag orkar inte alltid det här men jag måste orka det här”
Elisabeth beskriver att det är situationerna när rutiner rubbas då allt blir kaos, för både henne och Åke.
– När han har sin vanliga vardag med förskola vet jag ungefär exakt hur dagarna ska se ut. Jag kan förbereda, undkomma katastrofer och ligga steget före. När dagarna bara blir en enda stor blaffa av tid, då är det som att jag kraschar som förälder och det går ut över Åke. På många vis är han och jag så himla lika att vi så lätt går varandra på nerverna.
Vidare skriver hon ärligt och ofiltrerat om varför hon är så innerligt trött på att inte orka vara en ”superfunkisförälder” och skammen i att känna så.
– Jag skäms så jävla mycket också för att jag känner så här. Att jag inte bara kan äga mitt funkisföräldrarskap.
Vill du även läsa om den fantastiska respons inlägget fått kan du göra det här!
