Jessica Hallbäck förlorade ena tvillingen - den andra klarade sig

Innan sommaren berättade konstnären och Motherhood-profilen Jessica Hallbäck, 42, att hon väntade barn. I en tidigare intervju med Motherhood berättade hon att även om hon varit gravid tidigare var det något som var annorlunda den här gången.

”Jag kände direkt att den skilde sig från min andra graviditeter”, sa hon då.

Det visade sig att hon och sambon Rámon väntade tvillingar, något som kom som en chock.

”Jag och Rámon blev chockade och började direkt fundera på hur vi rent praktiskt skulle palla två barn till. ”, sa Jessica i samma intervju.

Men lyckan över att de skulle bli tvillingföräldrar vände snabbt när de under ett ultraljud kunde se att ett av barnen hade dött. Även om de försökte fokusera på barnet som överlevt dök det upp en oro. Skulle bebisen klara sig?

För ett par dagar födde Jessica parets tredje gemensamma barn. Motherhood knackade på i bebisbubblan för att fråga hur den nyblivna mamman mår efter allt som har hänt.

Jessica Hallbäck om sin femte förlossning

Det var i graviditetsvecka 38+1 som Jessica blev igångsatt. Hon menar att det fanns en viss oro över att bebisen skulle vara stor – och därför ville hon inte vänta.

– Jag har alltid burit på stora barn och när vi var på tillväxtultraljud kunde barnmorskan se att det fanns en risk att även den här bebisen kunde vara det.

Jessica beskriver sin förlossning som ”helt okej”. Hon berättar att det var många faktorer som påverkade hennes upplevelse.

Dels handlar det om att hon återigen tappade kontrollen och fick en känsla av kaos, dels att hon nu fått erfara hur förlossningsvården ser ut i Sverige.

– När vi på den planerade dagen kom in till förlossningen var det fullt, så vi blev hemskickade. Följande dag blev jag igångsatt men mitt under pågående igångsättning blev vi flyttade till BB där jag fick dela rum med många andra gravida – för att någon annan behövde vår plats mer, säger Jessica och fortsätter:

– Allt det här gjorde att min förlossning drog ut på tiden.

Jessica säger att hon och sambon även kunde se hur stressad personalen var.

– Min barnmorska som skulle ta hand om mig var upptagen så gott som hela tiden, det var nya människor som kom och gick och det fanns inte plats för alla och det gjorde att jag kände mig otrygg. Ja, den här gången fick vi verkligen se hur lågprioriterat förlossningsvården är.

”Jag har blivit mer ödmjuk”

Det tog nästan ett dygn tills Jessica och Rámon träffa sin nya familjemedlem. En liten pojke som vuxit sig stark och frisk. Samtidigt som allt gick bra med honom tänkte Jessica såklart på bebisen som inte överlevde .

– Rámon har burit med sig det under hela graviditeten. Och under förlossningen frågade han om barnmorskorna kunde se fostret, säger Jessica.

Jessica hade nämligen burit det döda fostret under hela graviditeten, läkarna menade att kroppen skulle sköta om det själv och att det skulle komma ut i samband med förlossningen.

Jessica vill slå ett slag för kvinnokroppen. Hon menar att hon är fascinerad över att hennes kropp klarade av hela graviditeten, att en bebis klarade sig.

– Trots det tråkiga som hände är det ändå väldigt häftigt.

Skulle du säga att du blivit påverkad av det som hänt?

– Så fort vi fick veta att ena tvillingen hade dött var jag tvungen att ändra fokus. Att försöka vara glad över den som levde. Jag tror att det var en slags ”överlevnadsgrej”.

Vad skulle du säga att erfarenheten har gett dig?

– Jag har blivit mer ödmjuk. Jag är lyckligt lottad som fick ha kvar den här lilla pojken och jag har en extra stark känsla för honom. Att han stannade och föddes frisk är jag så tacksam över.

Foto: Privat