En del av

Nya ADHD-reglerna – det har du och ditt barn rätt till

25 okt, 2022 
https://image.motherhood.se/image-8544540?imageId=8544540&width=1320&height=1320&cropw=66.67&croph=100&x=18.57&y=0
Lovisa Svedlund
kvinna som hjälper barn och pappa
Stöd från samhället redan innan diagnosen är på plats och bättre kunskap för att upptäcka diagnoserna hos flickor. Detta innebär socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för adhd och autism.
Annons

Samhället kan bli bättre på att ge stöd och vård till barn och vuxna som har adhd eller autism. Det slår Socialstyrelsen fast i sina nya nationella riktlinjer för hur man ska bemöta personer med de här diagnoserna.

Se också: Det här är NPF-diagnoser

Det här är NPF-diagnoserBrand logo
Det här är NPF-diagnoser

Hösten 2022 kommer myndigheten för första gången med Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism. Riktlinjerna beskriver vilken vård och vilket stöd från samhället som personer med de här diagnoserna behöver få.

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism ska gälla både i exempelvis elevhälsa, hälso- och sjukvård och för socialtjänsten och vänder sig till beslutsfattare inom de här verksamheterna.

Nya regler hjälper barn och vuxna med adhd och autism

Adhd och autism är funktionsnedsättningar som är vanliga och finns i alla delar av världen. Socialstyrelsen skriver i sina riktlinjer, att diagnoserna vid de här laget är väletablerade, eftersom de använts som diagnoser i 30 år eller mer. Än så länge kan man se att fler män och pojkar får diagnoserna, jämfört med flickor och kvinnor.

Annons

Det handlar också om relativt vanliga diagnoser, enligt Socialstyrelsen:

  • 1 -2 procent av alla barn har autism
  • 5 - 7 procent av alla barn har adhd
  • Omkring 3 procent av alla vuxna har adhd

De senaste tio åren har allt fler i Sverige fått diagnoserna adhd och autism, vilket bland annat beror på bättre kunskap och medvetenhet hos allmänheten, i skolan och i hälso- och sjukvården, skriver Socialstyrelsen.

7 punkter – så påverkas du och ditt barn av nya riktlinjerna

Så vad betyder egentligen de nya riktlinjerna för ditt barn eller dig som vuxen, som har adhd eller autism? Här radar vi upp de viktigaste punkterna i korthet, vilka också kommenteras av Socialstyrelsens utredare Louise von Bahr i Aftonbladet :

1. Ge tidiga insatser och kontinuerligt stöd – vänta inte på diagnos

Redan från det att man misstänker att ett barn eller vuxen har adhd eller autism ska man erbjuda de insatser som behövs från till exempel verksamheter i hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Reglerna lyder bland annat att ”(...) beslutsfattare i hälso- och sjukvården bör se till att insatserna där hålls ihop och är kontinuerliga – från misstanke om funktionsnedsättning till uppföljning”.

Annons

2. Gör individanpassade utredningar som pekar framåt

Personal som genomför utredningar ska ha korrekt kompetens. Utredaren ska utgå från ditt barns, eller dina, styrkor och svagheter och ska peka ”framåt mot de insatser som behövs”.

Man ska också reda ut om det finns andra orsaker än funktionshindret som kan ligga bakom svårigheterna, ibland behöves alltså en stor och komplex utredning när problemen är många och komplexa omkring/för personen.

3. Resurser ska satsas på både läkemedel och annan behandling

Behoven för barn och vuxna med autism och adhd skiljer sig mycket åt. Flera yrkesgrupper i hälso- och sjukvården behöver samarbeta för att hjälpa till.

Stödet kan innebära såväl medicinsk hjälp som terapi eller att ge barn och vuxna kunskap/utbildning som krävs för at klara av sin egen diagnos.

4. Insatserna behöver bli mer jämlika

Idag skiljer sig stöd och vård för autism och adhd mycket, vilket Socialstyrelsen vill ändra på. Dessutom missas diagnoserna ofta hos flickor, kvinnor och äldre.

Annons

Vården och stödet behöver ska vara jämlik enligt de nya nationella reglerna.

5. Vårdkontakterna ska vara samordnade

Barn och vuxna med adhd och autism ska få hjälp med ett helomfattande program där stödet från till exempel BUP, elevhälsa, socialtjänst och andra vårdenheter ska vara samordnade.

Familjen ska inte själv behöva organisera insatserna. Rekommendationerna är att man ska få en stödsamordnare om man behöver ha kontakt med fler aktörer.

6. Personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver högre kompetens

Många professioner kommer i kontakt med barn och vuxna som har adhd och autism. Det är viktigt att rätt kompetens finns – och tillförs där den saknas – enligt de nya riktlinjerna.

Socialstyrelsen skriver bland annat ”Personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver tillräcklig kompetens för att upptäcka, bemöta och stödja personer med misstänkt eller fastställd adhd eller autism på ett lämpligt sätt, till exempel om de har svårt med socialt samspel eller att passa mötestider. Med rätt kunskap kan personalen också hjälpa dem som behöver det vidare till en neuropsykiatrisk utredning.”

7. Sårbara grupper ska prioriteras

Det är också särskilt prioriterat att grupper som är mer utsatts ska prioriteras av elevhälsa, socialtjänst och hälso- och sjukvården. Det kan till exempel handla om grupper där det finns alkoholism eller annat missbruk i hemmet.

Socialstyrelsens uppdrag

Socialstyrelsen är Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg. Genom samarbete, oberoende experter och pålitlig kunskap styr, stödjer och utvecklar de hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Källa:
Socialstyrelsen

Källor: Socialstyrelsen, Aftonbladet

Foto: TT

Se också: 5 tecken på att du bor med en "threenager"Brand logo
Se också: 5 tecken på att du bor med en "threenager"
Annons