Sveriges skolgårdar krymper – här är bästa och sämsta kommunerna

Mindre plats till att gunga, spela fotboll och leka. Skolgårdarna på Sverige grundskolor blir allt mindre till ytan, visar ny statistik.

Svenska grundskolebarn får allt mindre ytor att vistas på utomhus.

Det är Boverket som beställt en rapport från Statistiska Centralbyrån (SCB) där man kartläger hur storleken på svenska skolgårdar förändrats mellan läsåret 2014/2015 och 2016/2017.

Så stora är skolgårdarna i Sverige

Minskningen över landet är i genomsnitt nästan fyra kvadratmeter per elev. Från att eleverna på de närmare 5000 skolor som ingick i granskningen hade 48,5 kvadratmeter per person i genomsnitt, till i genomsnitt 44,8 kvadratmeter.

– För många barn är det den enda platsen där de får leka fritt. Föräldrar är mer oroliga i dag och släpper inte ut barn att leka som tidigare. Därför är skolgården ännu viktigare nu. Barn behöver vara ute, få solljus och hitta andra roller än i klassrummet, säger Lena Jungmark, landskapsarkitekt och nationell samordnare för barns och ungas utemiljö på Tankesmedjan Movium vid SLU, till tidningen Grundskolläraren.

I dag finns ingen lagstiftning för hur stor en skolgård behöver vara. Istället är det kommunerna som bestämmer.

Skolgårdarna minst i Stockholm

Det skiljer sig mycket mellan hur stora skolgårdarna är på olika platser i Sverige. Även om det inte gäller i samtliga fall finns ett samband där större kommuner i regel har mindre skolgårdar och vice versa.

Boverket rekommenderar att skolgården ska ha en storlek av minst 30 kvadratmeter per elev och majoriteten av av de skolgårdar som är mindre än så i SCB:s undersökning ligger i storstadsområden.

Kommunerna i undersökningen med minst skolgårdar (kvm skolgårdsyta/elev)

  • Stockholm (14,9)
  • Sundbyberg (20,6)
  • Norberg (21,6)
  • Solna (22)
  • Tyresö (22,2)
  • Täby (22,7)
  • Nykvarn (22,7)
  • Malmö (23,3)
  • Nacka (24,4)
  • Sollentuna (24,5)

Kommunerna i undersökningen med störst skolgårdar (kvm skolgårdsyta/elev)

  • Storuman (148,3)
  • Jokkmokk (137,5)
  • Vindeln (135,3)
  • Munkfors (132,9)
  • Vingåker (124,9)
  • Uppvidinge (117,1)
  • Sorsele (117,0)
  • Degerfors (114,3)
  • Emmaboda (112,9)
  • Härjedalen (112,5)

– Barn i förskoleklass och på lågstadiet tillbringar 30 till 40 procent av tiden på skolgården, därför måste man erbjuda ett tydligt innehåll och satsa på skolgården och rasterna, säger Gustav Sundh som är förstelärare i fritidspedagogik på Glömstaskolan i Huddinge till tidningen Grundskolläraren.

Enligt siffrorna är skolgårdarna minst i Stockholm. I Storuman, där de är som störst av de kommuner som ingick in undersökningen, är de tio gånger så stora.

Källa: Tidningen Grundskolläraren

Foto: TT

7 appar som hjälper ditt barn med matten – bättre än du själv

Tydliga bilden – här är coronaråden baserat på ditt barns ålder