Maria Dufva: Så triggar algoritmer i sociala medier ätstörningar

Den kinesiska appen Tiktok har närmare en miljard användare och de allra flesta är barn och unga. De är tydliga med att innehåll som bryter mot uppsatta regler inte är tillåtet, och videos som uppmanar till eller skildrar ätstörningar eller självskadebeteende är inte tillåtna och plockas bort.

Men trots uttalad policy finns det mängder av tillgängliga klipp med ett tydligt vikt- och utseendefokus. I och med en uppmärksammad artikel med den talande rubriken "Svältalgoritmen" skriver Svenska Dagbladet om hur sociala medie-jätten tycks påverka ungas syn på vikt och kroppsideal på ett uppenbart negativt sätt.

Unga kvinnor vittnar om triggers på Tiktok

Flera unga tjejer berättar i artikeln om hur appen återkommande visar innehåll som kan koppas till ett ätstört beteende, ibland så ofta som 20 gånger per dag.

Ett exempel på innehåll som uppmanar och uppmuntrar till ätstörningar är den så kallade hörlurstrenden – där unga tjejer ska vira hörlurarnas sladd kring midjan för att visa hur smala de är, skriver SvD och ger också en rad andra exempel. Som trenden att ha en för stor tröja på sig som sedan ska dras bakåt för att kroppens figur ska synas. Och betygsättas i kommentarerna.

Sociala medier förvärrar tonårsflickors kroppsuppfattning

Den senaste tiden har sociala mediers inverkan på ungas hälsa debatteras flitigt. Nyligen läckte dokument från undersökningar genomförda redan 2019, på uppdrag av Facebook själva, med skrämmande resultat. I utfallet stod bland annat att ”Vi förvärrar kroppsuppfattningen hos var tredje tonårsflicka”, vilket bland andra Aftonbladet rapporterade om.

Den kommande kunskapsöversikten kring digitala mediers påverkan, beställd av Statens medieråd, pekar på samma effekter:

– Den helt avgörande faktorn bakom hela problematiken är tech-giganternas algoritmer, som styr innehållet i våra sociala medier-flöden. Algoritmerna ger oss mer av det vi visat intresse för liksom av innehåll som de vet genererar ett ökat engagemang, säger Sissela Nutley, hjärnforskare på Karolinska institutet och medverkande forskare i kunskapsöversikten till Sydsvenskan.

I samma artikel understryker hon också faran för unga som redan har en riskbild eller ätstörning, de hamnar snabbt i en kontext som bekräftar och applåderar ett hälsofarligt beteende.

Maria Dufva: Så kan du resonera som förälder

Hur ska vi resonera som föräldrar? Vi bad Maria Dufva, tonårsexpert, kriminolog och insatt i ungas beteende på nätet om råd:

Hur skadar detta ungas självbild?

– Det är olika hur det skadar ungas självbild. Vissa är mer sårbara än andra: en del har flera vettiga vuxna runt om sig som pratar om detta och verkligen dissekerar samtidens normer, ideal, sociala medier och hur vi påverkas. Andra barn och unga lämnas själva att hantera sitt flöde fyllt av manipulerade kroppar och redigerade bilder. Att inte ständigt uppmanas till att sätta ord på känslor och tankar gör att många barn inte kan uttrycka sig. Att ständigt matas med bilder, filmer och texter påverkar en till slut, säger Maria Dufva.

Hon uppmanar till samtal men också kontroll över och insikter i de miljöer som barnen vistas i digitalt.

– Vi måste prata om detta för att göra fler medvetna. Föräldrar vill sina barn väl, men vet för lite om det som händer i deras digitala liv. Vi måste alla förstå att våra barn kan komma i kontakt med ämnen vi själva väljer bort samt hur algoritmerna kan snärja våra barn och unga.

”Kolla dina barns flöden”

Och att kolla barnens flöden, öppet resonera är inte att snoka eller kränka menar hon.

– Resonera kring att avfölja, hur sårbar en är för påverkan, resonera och lyssna. Blir du orolig för det du hör bör du agera genom att lära mer, söka information och söka hjälp, tipsar hon.

Och att vara en närvarande förebild som förälder är extra viktigt. Att ta de svåra samtalen är kanske viktigare än någonsin – och att också vara sann och ärlig i sina ordval. Maria Dufva påminner om att barn är känsliga och genomskådar snabbt:

– ”Du är så fin som du är" kan kännas fake om det kommer från en mamma som ständigt gnäller om sin kropp och sitt utseende.

Att möta algoritmer och filterbubblor med verkliga samtal är en bra modell.

– Sociala medier och deras algoritmer kommer inte försvinna, det är vi som ska se till att barns och ungas liv på nätet inte blir en början på något skadligt som kan landa i ätstörningar eller andra problem, säger Maria Dufva avslutningsvis.

Foto: TT/Maria Östlin