Ätstörningar: Det här bör du vara uppmärksam på som förälder

mamma kramar om sin dotterS

Ätstörningar börjar ofta tidigt i livet. Därför kan det vara bra att som förälder vara lite extra uppmärksam på förändringar i tonåren och på en del beteenden.

– Ätstörningar kommer ofta i tonåren, runt 14–17. Här är man ofta känslig. Här kan man som förälder vara lite extra vaksam. Man behöver inte gå omkring och var orolig men skapa gärna bra rutiner, säger Ata Ghaderi, professor i psykologi på Karolinska institutet och specialiserad på ätstörningar.

Se även: Bianca Ingrosso om att leva med bulimi

Bianca Ingrosso berättar om bulimi - se klippet från Wahlgrens värld här
1:30

Efter reklamen: Bianca Ingrosso berättar om bulimi - se klippet från Wahlgrens värld här

(1:30)

Slå på ljud

Ata Ghaderi från Svt:s Ätstört: Skapa bra rutiner

Ata Ghaderi syns också som en av experterna i SVT-programmet Ätstört, där man får följa fem personers kamp för att ta sig ur ätstörningar.

– Att skapa bra rutiner kan vara att se till att ni har bra matvanor, äter tillsammans, att du regelbundet stämmer av med barnet hur det trivs i skolan och olika sammanhang, visa att man uppskattar sin kropp och att alla är olika och att det är fint.

Att själv ha en sund inställning till mat är en bra början.

– Lär dem det positiva värdet av att äta gott och hälsosamt. Testa många olika saker. Var uppmärksam på emotionellt ätande, diskutera, se om man kan hantera det på annat sätt.

Ätstörning? Var extra uppmärksam på vissa beteenden

Vanor som man kan vara lite extra vaksam på är till exempel tröstätande, missnöje med kroppen, och inte minst bantning som Ata menar är vanligaste ingången in i ätstörning.

Hur vet jag om mitt barn har en ätstörning? 8 tecken att ha koll på

Det finns också andra utlösande faktorer, ofta kan ätstörningar uppstå vid någon typ av förändring och stress.

– Det kan vara när man ändrar livsomständigheter. Flyttar hemifrån till exempel. Man kanske inte har färdigheterna att laga mat och ta hand om sig ordentligt.

Man kan också känna sig stressad och komma ur rutiner.

– Eller känna sig ensam. När hungern attackerar kanske man äter onyttigt, för att sedan få skuldkänslor. Det kan trigga igång onda cirklar mellan att äta restriktiv och överäta.

Gener kan avgöra om man får en ätstörning

Gener spelar också in när det gäller vilka som lättare drabbas av ätstörningar.

– Vi vet att det finns genetiska komponenter, men inte exakt vilka gener. Men det finns också andra riskfaktorer som social isolering, mobbing – särskilt om den är riktad mot kropp och utseende, bantning med mera. Det går inte att peka exakt på vad som orsakar ätstörningar men det är en kombination av genetik och psykosociala faktorer.

Veckans läsarfråga: Mitt barn verkar ha en ätstörning – hur stöttar och hjälper jag bäst?

Ätstörningar: Det kan du tänka på som förälder

Var vaksam på tidiga tecken hos din ungdom, som att hen:

  • Hoppar över måltider, säger ofta att hen redan har ätit eller att hen ska äta senare.
  • Hoppar över att äta lunch i skolan.
  • Engagerar sig i väldigt hård fysisk träning. (Speciellt i samband med att äta dåligt.)
  • Hög, nästan konstant, irritabilitet.
  • Sover sämre, äter sämre och isolerar sig.
  • Lagar mat eller bakar åt familjen men äter inte själv av det.
  • Blir vegan eller vegetarian men ökar inte sitt matintag (vilket man behöver om man inte äter kött).

Så tar du upp funderingar med din ungdom:

Uttryck din oro utan att anklaga. Visa att du bryr dig om. Fråga om något hänt, om det är något som stressar ditt barn eller om det är något som oroar hen.

Om du har överviktiga barn – tänk på det här

– Om det finns barn med övervikt så är inte traditionell bantning lösningen. Ansvaret här ligger på föräldern. Tänk på att:

  • Se till att ni äter regelbundet av balanserad mat.
  • Tillgängliggör frukt och grönsaker.
  • Ha inte en massa godsaker hemma som alla kan gå och ta av.
  • Stoppa småätandet, det är ofta en stor anledning till övervikt. Vi fattar många beslut varje dag och gör det automatiskt utan att tänka.
  • Skapa bra förutsättningar. Ät frukost, mellanmål om det behövs annars vänta till lunch. Sen mellanmål och så middag. Ät inte däremellan och inte sent på kvällen. De behöver äta ordentligt för de växer, men hitta en bra balans.
  • Läs på om behandling av fetma, utbilda dig och sök bästa möjliga professionella hjälp ni kan få.

Här får du hjälp och stöd för ätstörning

Misstänker du att du eller någon du känner har en ätstörning?
Hit kan du vända dig för hjälp:

Foto: Privat/TT

Mer läsning för dig
Så triggas ätstörningar av sociala medier – Maria Dufva varnar
Vera jobbar på ätstörningschatt: ”Många unga har svår ångest”
12 tecken på att din tonåring kan ha ätstörningar

Utvald läsning