Mitt barn verkar ha en ätstörning - hur stöttar och hjälper jag bäst?

Hanna Fischer och Kajsa Kaijser om ätstörningar

Undangömda godispapper och spår av mat. Veckans läsarfråga kommer från en orolig förälder till en tioåring som äter i smyg. Psykolog Hanna Fischer och barnläkaren Kajsa Kaijser från Motherhoods expertpanel ger sin syn på problemet.
— De flesta med en ätstörning döljer sina problem, säger Hanna Fischer.
0:47

Efter reklamen: Motherhoods expertpanel – din guide genom mammalivet

(0:47)

Den här veckans läsarfråga handlar om att vara förälder till barn där man misstänker ätstörning. Kajsa Kaiser, barnläkare samt Hanna Fischer, leg. psykolog och psykoterapeut på Moment psykologi ger sina svar på frågan utifrån sina expertiser och infallsvinklar.

VECKANS LÄSARFRÅGA

Har mitt barn en ätstörning? Min 10-åring verkar tröstäta och jag vet inte hur vi ska hantera detta. Jag har hittat godispapper, läskburkar och så vidare i hennes rum som hon har tagit från köket och försökt gömma. Det ligger också spår av ätande i andra papperskorgar i huset, som på toaletten. Hon har precis börjat gå hem från skolan själv och vi märker också att hon bakar och äter annat olämpligt och sedan diskar eller smusslar undan bevisen. Jag hade själv ätstörningar (anorexi) som barn och är livrädd att orsaka samma beteende om jag konfronterar henne fel. Hur ska vi göra?

Psykologen: Kontakta BUP eller en ätstörningsklinik

Psykolog Hanna Fischer i Motherhoods expertpanel

De flesta ätstörda personer är normalviktiga och många döljer sina problem av skam, så det är inte alltid lätt att upptäcka. Som förälder är det viktigt att hålla utkik efter signaler. Jag brukar lite tillspetsat säga att man kan tänka att man ska reagera på återkommande kommentarer om bantning som man skulle ha gjort om barnet sagt att det tänker pröva att supa sig full eller börja röka. Om ett barn börjar banta eller överträna kan det nämligen vara inkörsporten till en ätstörning. Andra tecken kan vara att barnet börjar dra sig undan från måltider och säger ”jag har redan ätit” alltför många gånger, successivt utesluter mer och mer ur sin kost alternativt börjar försvinna in i badrummet efter måltider. En eloge till er som uppmärksammat det! Ju tidigare i förloppet desto bättre! Vid misstanke om begynnande ätstörning bör man se till att få en medicinsk utvärdering utförd omedelbart. Kontakta BUP, eller ätstörningsklinik direkt för att få en sådan bedömning. Inför detta bör du prata med ditt barn på ett rakt, men validerande sätt. Visa att du förstår att det är kämpigt, men att hen behöver hjälp att hantera sina svårigheter. Den som har en ätstörning behöver mycket hjälp och stöd med att strukturera upp måltiderna. Många föräldrar anklagar sig själva för sina barns problem. Ingenting tyder på att ätstörningar beror på vad föräldrarna gjort eller inte gjort mot sina barn. Se till att skaffa dig mer kunskap om ätstörningar så att ohjälpsamma föreställningar inte styr känslor, tankar och beteende. På hemsidan www.friskfri.se finns mycket matnyttig info samt digitala anhöriggrupper där man kan få stöttning från andra föräldrar i hur man förhåller sig till barn som kämpar med mat på olika sätt. På www.atstorning.se som drivs av finns även mycket information. Lycka till!

Visa att du förstår att det är kämpigt, men att hen behöver hjälp att hantera sina svårigheter.

Hanna Fischer, psykolog

Kajsa Kaiser, barnläkare i Motherhoods expertpanel

Barnläkaren: Olika barn behöver olika behandling

Det första svåra har du/ni redan klarat av; insikten att det finns ett problem. Det kan vara svårt framför allt i början att något utöver ”vanlig tonårsbantning” pågår. Anorexia/ätstörningar är allvarliga tillstånd och ofta svårbehandlade, sök hjälp! Olika barn behöver olika behandling och bemötande, men i grunden handlar det om att hitta en behandlare som lyckas etablera en relation med barnet och behandlingsmotivation. Den som behandlar behöver skapa någon form av ”kontrakt” med barnet.

Det ligger ett stort lidande i ätstörningar och allt i tillvaron får stå tillbaka för sjukdomen. Några kommer att få långtidskomplikationer och alla missar en bit av livet.Mitt bästa råd är leta med ljus och lykta efter någon som kan nå in till ditt barn och ladda med tålamod. Ibland finns en depression parallellt som kan behandlas.

Det ligger ett stort lidande i ätstörningar och allt i tillvaron får stå tillbaka för sjukdomen.

Kajsa Kaiser, barnläkare

Det här är Motherhoods expertpanel

Motherhoods expertpanel är din guide genom mammalivet. För vad är egentligen bättre än att hjälpas åt genom livets alla utmaningar?

Varje vecka kommer en läsarfråga besvaras av minst två personer ur panelen. Frågorna täcker, precis som sajtens innehåll, moderskapets hela resa och kan innehålla funderingar kring allt ifrån graviditet till tonårslivets utmaningar.

Motherhoods expertpanel består av:
Maria Dufva, kriminolog och tonårsexpert.
Kajsa Kaijser, barnläkare.
Hanna Fischer, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
Veronica Calembe, barnmorska.

HÄR kan du läsa mer om våra experter och ta del av fler frågor och svar från Motherhoods expertpanel.

Mer läsning för dig

Hur får jag min dotter prata om jobbiga saker som händer på nätet?

Jag längtar efter ett plus men mår sämre för varje månad det inte går

NYHET! Nu lanserar vi Motherhoods expertpanel – här är allt du behöver veta