Minska ditt barns skärmtid? Så här kan du tänka enligt barnpsykologen

”Mamma, bara en liten stund till…”, ”Men mamma, jag har tråkigt” eller ”Jag vill spela med mina kompisar nu”. Känner du igen dig?

Skärmar finns i dag nästan överallt och är ett vanligt inslag i vår vardag. Det är helt naturligt att även barnen involveras i den digitala världen.

Många föräldrar frågar sig därför hur mycket skärmtid som egentligen är hälsosamt för barnen. Det finns rekommendationer för det, uppsatta av Världshälsoorganisationen, men egentligen beror det till stor del på hur barnets liv ser ut i övrigt.

Se också: 4 tips för att undvika bråk om skärmtiden

Skärmar håller oss stillasittande

Skärmar kan vara ett bra sätt för barnen att lära sig någonting nytt eller att vara sociala på ett annat sätt med vänner. Ofta är det viktigare vad barnen gör eller tittar på när de använder skärmar, snarare än hur länge de gör det.

Men en av farorna som forskare sett med skärmar är att de håller oss stillasittande.

– Det mesta talar för att skärmanvändningen blir ett problem om den bidrar till att man väljer bort andra aktiviteter som är bra för oss, till exempel fysisk aktivitet, säger Martin Forster, som forskar om barn och unga vid Karolinska institutet och är ansvarig barnpsykolog på Kry.

Väljer barnet bort aktiviteter är det en varningssignal

Om man märker att ens barn väljer bort aktiviteter som de tidigare tyckt om till förmån för skärmanvändning så är det en varningssignal. Men om barnet fortfarande rör på sig och går på olika aktiviteter för att sedan sätta sig framför skärmen kan det i stället innebära att skärmen blir en förlängning av livet utanför med fortsatt kontakt med vännerna.

– Om jag märker att mitt barn har börjat ersätta bra saker med skärmen för att det är bekvämt och omedelbart tillfredsställande så skulle jag försöka att förändra det. Men om mitt barn idrottar tre gånger i veckan, träffar kompisar på fritiden och håller på med skärmar utöver det så skulle jag vara mindre orolig, säger Martin Forster.

Mycket skärmtid och psykisk ohälsa har ett samband

I studier återfinns också ett samband mellan mycket skärmtid och psykisk ohälsa. Man vet dock inte med säkerhet vad som är hönan eller ägget. Det kan nämligen både vara så att psykisk ohälsa bidrar till mer skärmtid och att mer skärmtid bidrar till psykisk ohälsa.

– Sannolikt är det en ömsesidig process, att om man mår dåligt ökar risken att man använder mycket skärm, och använder mycket skärm riskerar man att må sämre. Många gånger brukar samband inom forskningen visa sig kunna gå lite i båda riktningarna, säger Martin Forster.

Den omfattande skärmanvändningen som finns idag är fortfarande relativt ny. Det innebär att forskning fortfarande pågår kring hur barn och vuxna påverkas av den.

– Det finns flera studier som visar att barn som använder skärmar på fritiden mer än 4 timmar om dagen mår sämre. De är mer stressade och stillasittande än barn som använder skärmar kortare tid. Men även här vet man inte åt vilket håll sambandet går, säger Martin Forster.

Vanliga misstaget när vi vill minska skärmtiden

I rollen som barnpsykolog betonar Martin Forster att de allra flesta barn mår bra av ramar och någon slags rutin även när det kommer till skärmanvändning. Skärmar är i dag så beroendeframkallande att de är svåra att motstå.

– Men det handlar inte bara om att dra ned på skärmanvändningen utan också att skapa förutsättningar för alternativ till den. Många gånger vill föräldrar begränsa skärmtiden utan att fundera på vad man ska göra i stället, säger han.

Ett vanligt misstag är att man bara begränsar utan att fundera på alternativ. Om man står inför att barnet använder skärm väldigt mycket kan det vara klokare att i dialog med barnet komma fram till vad hen eller ni ska göra i stället. Låt oss säga att barnet vill börja med karate två dagar i veckan.

– Då är det perfekt att ha skärmfritt de dagarna och så kanske man tillåter det övriga dagar. Det är mer hjälpsamt att fylla på och ersätta i stället för att bara begränsa, säger Martin Forster.

Förespråkar skärmdagar i stället för skärmtid

Han förespråkar att ha skärmdagar och skärmfria dagar framför att ha speciella tider för skärm dagligen.

– Det brukar bli mer harmoniskt att ha vissa dagar skärmfritt och vissa dagar fritt fram med skärmar. Förutom att man kan ha situationsbaserade begränsningar som ingen skärm vid matbordet eller liknande, säger Martin Forster.

När barnen är små kan det fungera med till exempel en halvtimmes skärm efter maten varje dag. Men när barnen blir större och använder mobiltelefon och andra skärmar mer regelbundet kan det bli desto svårare. Därför anser han att det är ett bättre grepp att tillsammans ha kommit fram till att vissa dagar är skärmfria på fritiden, även för vuxna då.

– Säg att man har en viss skärmtid per dag, då väntar barnet ofta spänt på att det tillfället ska komma, tjatar gärna om det och får sällan ro till att göra någonting annat under tiden. Men om hen från början vet att tisdagar är skärmfria så skapas utrymme för barnet att fundera på vad hen vill göra i stället. Man kanske planerar redan på måndagen, säger Martin Forster.

Studie: Tre skärmfria dagar i veckan kan vara lagom

Det kan förvisso bli ett problem om inte kompisarna har samma regler, men även där kan man försöka att anpassa reglerna till barnets liv. När det kommer till hur många dagar som ska vara skärmfria finns det inte något givet svar.

– I en studie, som jag varit delaktig i, tittade vi på det här med skärmfria dagar. Då tyckte föräldrar och ungdomar generellt att fem dagar skärmfritt var för mycket och två var för lite. Tre dagar verkade vara lagom utifrån den studien, säger Martin Forster.

Alla deltagare i den studien upplevde att de skärmfria dagarna var någonting positivt.

– De upplevde att familjen stressade ner bättre och kunde göra fler saker tillsammans. Det blev också en sammanhållningsgrej att planera vad man skulle hitta på de skärmfria dagarna, som att baka, gå till parken eller spela basket, säger Martin Forster.

Foto: TT