Irene Svenonius om kritiken mot förlossningsvården i Region Stockholm

De senaste dagarna har larm om förlossningsvården återigen blossat upp.

I tisdags förra veckan berättade barnmorskan Tove Brohed, som jobbar natt som barnmorska på förlossningen på Södersjukhuset (SÖS) i Stockholm, om ett krisartat läge i SVT:s Morgonstudion. Hon beskriver en vardag där platsbrist hör till vanligheterna – och upplever inte att politikerna ser att det är brist på förlossningsplatser.

Se också: Barnmorskan om hur en förlossning går till

På SÖS har väntrummet blivit undersökningsrum, man tvingas ibland hänvisa kvinnor att föda i andra län och får neka att ta in kvinnor när de vill komma in.

Hon berättar att man som barnmorska har två, upp till tre, kvinnor att ta om hand samtidigt på kliniken. Ofta har man två kvinnor i värkarbete samtidigt.

När det handlar om de senaste dagarna kritik mot förlossningsvården specifikt i Region Stockholm, har finansregionråd Irene Svenonius (M) valt att inte kommentera kritiken och avböjde bland annat att medverka i Morgonstudion när SVT intervjuade barnmorskan Tove Brohed. Istället lämnade Lars Rådén (M), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, ett skriftligt svar.

Irene Svenonius kommenterar kritiken för Motherhood

Men nu bemöter hon rösterna som höjts om situationen på förlossningsavdelningarna i Region Stockholm exklusivt för Motherhood.

– Jag blir självklart ledsen när jag hör att det är kvinnor som känner rädsla, att det är personal som har det väldigt tufft. Då blir jag bekymrad och det är också därför som vi redan i år har vidtagit en rad åtgärder men fortsätter även nästa år för att vi ska kunna stärka förlossningsvården, säger Irene Svenonius.

Även i en krönika på Motherhood berättar Ida Östensson som blev mamma för bara ett par veckor sedan om sin förlossning på Södersjukhuset i Stockholm – där personalen tvingades lämna henne mitt i värkarbete för att ta hand om något mer akut.

Ett annat personalbyte tvingades gå så snabbt att en ny undersköterska trycka en kompress mot hennes mellangård för att minska risken för bristning, utan att de hälsat på varandra.

Ida Östensson skriver att ingen hade tid att fråga hur hon mådde timmarna efter förlossningen, eller följa upp hur det gick med amningen.

Inför förlossningen var en stor oro att överhuvudtaget få plats på förlossningsavdelningen när det var dags.

Senaste veckans kritik mot förlossningsvården

Motherhood har också pratat med Svenska Barnmorskeförbundet och ett av problemen som även facket nämner är att förlossningsvården är underbemannad. Något som till stor del beror på arbetsmiljön, tror ordförande Eva Nordlund.

– Det finns inte en lösning, det handlar om att dra i flera trådar samtidigt. Uppgradera lönemässigt och arbetsmiljön för att på så sätt få barnmorskor att vilja stanna. Det handlar om att sänka arbetstid, kunna jobba mindre men samtidigt få fullt betalt. Det finns många sätt att angripa arbetsmiljön, säger Eva Nordlund till Motherhood.

Röster på sociala medier

Röster har också nyligen lyfts på sociala medier efter att Stockholms Sjukvårdsupprop delade ett uppmärksammat inlägg på sin Instagram där en barnmorska vittnar om situationen på ett av sjukhusen i Stockholm. Det anonyma vittnesmålet lyder bland annat:

En vanlig natt när man arbetar som koordinator på förlossningen är det fullt i både Stockholm, Södermanland och Uppland. I Gävle kanske det finns plats

Det var också Stockholms Sjukvårdsupprop som i mars 2021 publicerade den uppmärksammade bilden där personalen på kvinnokliniken på Södersjukhuset i Stockholm på ett blädderblock skulle ”brainstorma” kring hur man kunde dra ner på kostnaderna. Personalen gjorde som de blev tillsagda och ett förslag var att ta bort paprikan på smörgåsen till nyförlösta mammor. Kritik lyftes då mot att sparpaketet infördes som resultat av en felfakturering, samtidigt som man gjorde ett budgetöverskott i regionen.

Inte unikt för Stockholm.

Även i Göteborg har en grupp studenter på barnmorskeutbildningen skickat en kravlista till ledningen på Östra sjukhuset kvinnoklinik, förlossningarna på NÄL och SÄS och socialminister Lena Hallengren med 12 villkor de vill se i arbetslivet för barnmorskor. Ännu har brevet inte fått något svar men responsen från barnmorskor runtom i landet har varit stor.

En barnmorskestudent vid Göteborgs universitet berättar om en undersökning i klassen de gjorde, som visade att endast 4 av 31 studenter kunde tänka sig att arbeta på förlossningen på grund av arbetsförhållandena i Västra Götalandsregionen.

Historierna om ansträngda förlossningsavdelningar och tuffa arbetsförhållanden för barnmorskor är inte unikt för Stockholm och Göteborg. Flera gånger tidigare har man larmat om brister i förlossningsvården runt om i landet. Några av dem lyftes bland annat i Lisa Bjurwalds bok BB-krisen: Sveket vid livets början, hösten 2019.

Irene Svenonius om läget i förlossningsvården i Region Stockholm

Motherhood radar upp några punkter i de senaste dagarnas ovan nämnda kritik mot det man upplever som platsbrist specifikt på förlossningsklinikerna i Region Stockholm: Att man som mamma är orolig för att få en plats, att avdelningen inte kan låta kvinnor komma in när de vill på grund av platsbrist, att avdelningar kan behöva skicka kvinnor till ett annat sjukhus än man önskar och att ett väntrum på SÖS i Stockholm fått bli undersökningsrum.

På frågan om detta är acceptabelt svarar Irene Svenonius:

– Det är oerhört viktigt att vi har en trygg förlossningsvård och min bild är att förlossningsklinikerna runtom i Stockholm håller en oerhört hög kvalitet i sin verksamhet. Generellt över året har vi fler förlossningsplaster än vi har födande just nu men vi vet att det blir toppar då och då. Det går inte alltid att planera vilken dag som ett barn väljer att anlända, därför är det också viktigt att vi har en viss överkapacitet inom förlossningsvården för att kvinnor alltid ska kunna möta den här trygga vården.

Hon nämner också siffran att 95 procent av alla födande kvinnor i Region Stockholm fick föda på sitt förstaval av sjukhus år 2020.

Även om den siffran finns verkar platsbrist vara något som oroar kvinnor. Kommer det bli fler platser?

– Om vi tittar bakåt har vi gjort stora investeringar i förlossningsverksamheten. Vi har byggt nya förlossningskliniker så att de är väldigt moderna, med större rum. Det ger bättre arbetsmiljö för de anställda för jag är oerhört mån om att våra anställda i förlossningsvården ska trivas och ha en bra arbetsmiljö på samma sätt som jag självfallet månar om oerhört mycket om de födande familjerna och deras trygghet.

När Motherhood ber om kompletterande information om hur många platser som skapats i renoveringarna, skriver Irene Svenonius pressavdelning att det dröjer innan de kan ta reda på exakt hur många det handlar om, men tar som exempel att Huddinge förlossningsklinik som 2017 renoverades och i samband med detta gick från 13 till 23 platser.

Svarar på kritiken om bemanning

Kritiken i Region Stockholm har som sagt också handlat om bemanning. Ida Östensson skriver i sin krönika att hon upplevde att teamet tvingades lämna henne under en akut fas i förlossningen för att det fanns något mer akut att ta hand om. På denna kritik svarar Irene Svenonius:

– Det kan vara svårt att planera exakt hur många barn som föds vilka dagar, det väljer ju att komma när de vill. Att få barn är ju bland det största man är med om i livet, det kan jag iallafall säga utifrån min egen upplevelse att det är det största och viktigaste jag varit med om. Den händelsen och det ska vara en trygg upplevelse och det är vårt jobb att se till att förlossningsvården är så trygg och att man kan få det stöd som man behöver i förlossningsvården.

Hos SVT vittnar barnmorskan Tove Brohed om att underbemanning inte är undantag utan vardag. Är det för lite personal i nuläget?

– Jag tror att det kan se lite olika ut i förlossningsvården hos oss utifrån att varje BB är sin enhet och har sina olika utmaningar. Det finns enheter hos oss som nyligen haft stora pensionsavgångar och samtidigt så lever vi med både rs-virus och coronavirus som gör att sjukfrånvaron i olika delar av vården är lite högre än normalt, säger hon och fortsätter:

– Det skapar en högre belastning och jag vet att åtminstone någon av våra förlossningskliniker behöver rekrytera fler. Där skulle vi gärna vilja ha in fler anställda. Det är ett bekymmer när vi inte har kunnat ersättningsrekrytera i den omsättning och takt som jag vet att ledningen på den kliniken hade önskat och där måste vi fortsätta att göra ansträngningar för att göra de ersättningsrekryteringarna, helt enkelt. Så ja, det finns absolut den typen av problem och det får vi heller inte blunda för.

Barnmorskeförbundet lyfter också arbetsmiljön som ett problem när Motherhood pratat med dem. Vad tänker du om det problemet, samtidigt som ni har ett rekryteringsproblem?

– Jag tror att det finns flera delar i det naturligtvis. En av de viktigare som vi har sett, och gjort insatser runt, är lokalerna som man arbetar i. Att det är moderna miljöer med modern teknik där man också kan ha bättre uppsikt över de födande för att lokalerna är bättre planerade. Men det ska också gå att göra karriär på sin arbetsplats och få en löneutveckling på sin arbetsplats. Vi jobbar bland annat med kompetensstegar.

Irene Svenonius nämner också att hon vill lämna mer ansvar till verksamheterna själva att styra och att politikerna ska ha mindre makt att detaljstyra.

Självkritisk om eftervården

Även eftervården är ett problem som Ida Östensson lyfter i sin krönika. Att som nyförlöst behöva åka hem efter sex timmar är ”under all kritik”, tycker hon bland annat. Som tidigare nämnt lyfts också att det, under de timmar som hon var kvar på sjukhuset, inte var någon som hann fråga hur hon mådde eller hur det gick med amningen.

När Irene Svenonius får möta den kritiken medger hon att eftervården är ett område som det behöver satsa mer på:

– Eftervården är viktig efter varje förlossning och vi måste möta varje kvinnas behov. Om en person, din krönikör eller en annan födande kvinna, får veta att man ska åka hem efter sex timmar men inte känner sig redo för det så tycker jag att man ska säga det. Och då måste vi i vården kunna möta det, så att man får stanna längre och mår bra innan man behöver åka hem, att man känner sig trygg och fått den undersökning och trygghet man behöver för att vara redo att åka hem med det här barnet.

Upplever man till exempel svårigheter med amning måste eftervården finnas där och stötta säger hon. Det är också viktigt att följa upp mammans eftervård och inte bara barnets, menar hon.

– Där behöver vi förbättra och det är också något som vi har lyft upp från den politiska nivån, att vi måste stärka hela vårdkedjan. Före, under och efter. Självklart är barnen jätteviktiga och vi mammor brukar alltid tänka på barnen först. Men vi som vårdgivare måste tänka både mamman och barnet.

Tycker du att ni har misslyckats med det?

– Jag skulle inte säga att vi har misslyckats men jag tycker att vi har ett förbättringsområde där.

Foto: Alexandra Bengtsson/SvD/TT