Därför får man aldrig göra rätt som mamma

nina åkestam wikner om mammaskam

På 2020-talet ska du helst vara både-och-mamma. Hon med karriär och tidiga hämtningar. Men bara nyligen var idealet något annat, så varför blev det omöjligt att göra rätt just som mamma?
– Oavsett om det handlade om bortskämda barn i antikens tid eller curlade barn idag har mammorna fått skulden för det som går fel, säger Nina Åkestam Wikner.

Som mamma känns det inte sällan som att man ska vara på alla sätt och inga sätt samtidigt.

Ska man vara hon som har en underbar karriär och förverkligar sig själv? Eller hon med ett så vackert hem som löser tidiga hämtningar? Kanske hon med den starka kroppen?

Det här är är Motherhoods artikelserie Slutskammat:

1:06

Efter reklamen: Mammaskam – en manet som bränner till

(1:06)

Hon som inte tänker hetsa om betyg eller hon som gör ett otroligt informerat skolval tillsammans med sitt barn. Hon som är klassförälder – eller hon som inte är klassförälder för att hon så duktigt kämpar på med att sänka sina krav.

Varför blev det så omöjligt att göra rätt just som mamma?

– Ska man vara helt krasst kommer den omöjliga mammarollen redan från Bibeln. Det är så oerhört fundamentalt i alla mänskliga kulturer att kvinnorollen och moderskapet är laddat. Från olika håll beroende på vilken kultur och tidsepok vi pratar om, säger Nina Åkestam Wikner som är doktor i ekonomi och feministisk debattör.

Hon är också författare till boken Feministfällan och sitter med i Kommissionen för jämställda livsinkomster på uppdrag av regeringen.

Nina Åkestam Wikner
_

Nina Åkestam Wikner har bland annat skrivit om jämställdhet på arbetsmarknaden och i hemmet i boken <span class=" italic" data-lab-italic_desktop="italic">Feministfällan</span>. Pressbild: Sofia Runarsdotter

Gör: Doktor i ekonomi, feministisk debattör och författare till boken Feministfällan.

Sitter i Kommissionen för jämställda livsinkomster som på uppdrag av regeringen utreder hur män och kvinnor kan få mer jämställd privatekonomi i Sverige.

Ålder: 37.

Bor: Stockholm.

Följ: @ninaakestamwikner

Och anledningen till att mammor känner sig fyllda av skuld och skam över sitt mödraskap kommer enligt henne alltså inte bara från enstaka syrliga kommentarer eller fördolda mammatips.

Personer som tittar dömande på bussen när ditt barn vrålar, eller kommenterar något spydigt på sociala medier, finns absolut. Men eftersom kvinnor och mammor lever i ett system som historiskt gör det omöjligt att leva upp till kraven, kommer man också alltid att känna skuld, skam och otillräcklighet inifrån sig själv, förklarar Nina Åkestam Wikner.

– Man kan se det som att, valfritt eller inte, har ju kvinnor alltid haft ansvaret och skuldbelagts för fostran och omsorg. Oavsett om det handlade om bortskämda barn i antikens tid eller curlade barn idag har mammorna fått skulden för det som "går fel".

familj vid sekelskiftet

Kvinnor har alltid fått förhålla sig till moderskapet vare sig de vill eller inte, argumenterar Nina Åkestam Wikner.

Idealen för mamman har kanske förändrats, men kraven på mammor har alltid kvarstått, förklarar hon. I en viss historisk epok var det viktigt att ha många barn, i en annan att ha starka barn, i en tredje att ha framgångsrika barn. Och alltid har mammans omsorg om barnet suttit ihop med hur lyckat barnet blir efter tidens ideal.

– Så att som kvinna tro att man kan komma ifrån iden om moderskapet verkar ju inte gå? Faktiskt vare sig man har barn eller inte. På nåt sätt måste alla kvinnor vara mammor. Till och med kvinnor utan barn måste i stor utsträckning förhålla sig till att vara "icke-mammor" utifrån vad man ser idag, tycker jag.

kvinna som jobbar

När det är lättare att göra karriär har mammans närvaro på hemmafronten fått ett nytt uppsving, säger Nina Åkestam Wikner.

Mamma som är hemma och lagar mat

2020-talet ska vara både och –helst ha en lyckad karriär och hämta tidigt.

Trendmamman idag: Balanserad och med lyckliga barn

Om idealen förändrats är en trend Nina Åkestam Wikner ser just nu att våra barn ska känna sig sedda, förstådda och förstå sina känslor.

– I vår tid är det väl ungefär ”lyckliga barn” man ska ha, säger hon.

Även "Balanserad mamma" är en mammastereotyp hon ser idealiseras mycket i samtiden. Där man helst både ska göra karriär och hämta tidigt – vara både framgångsrik och närvarande.

– Det är nog det jag själv försöker göra, den här både- och mamman. Just den är en ganska ny konstruktion skulle jag säga.

Hur blev den mamman det rätta just nu?

– Det som idealiseras är alltid det som är svårt. Så när det var svårt för kvinnor att göra karriär så var det jobb som idealiserades men när den saken blev lättare så måste något annat upphöjas, säger hon och fortsätter:

– Och då är det ”svåra” som mamma idag, skulle jag säga, att vara en väldigt balanserad. Jobba precis lagom mycket, vara precis lagom mycket med barnen. Då blir det någon slags graal.

Så strukturen kommer med andra ord alltid göra det svårt för mammor att göra rätt – oavsett vilken tid vi lever i och vilka ideal vi ska leva upp till just nu?

– Ja, precis. Jag tycker ofta det känns som ett skämt att vi fyller vi ut en grop eller bygger en bro vi kan gå över, så trillar vi bara ner i nästa ravin. Och det här är ju internaliserat, det är ju inte som att någon säger till en att ”just nu ingår i din mammaroll att du måste hämta tidigt på förskolan”. Utan det kommer från en själv i något slags blandat grupptryck med samtiden.

Förskolan tydligt exempel: ”Befängt”

Trenden att hämta tidigt på förskolan som Nina Åkstam Wikner ser i sin samtid är ett bra exempel på förändrade ideal. Daghem åt alla var ju något personer stod på barrikaderna på 70-talet för att få, påminner hon.

– Och då startade man daghem just för att kvinnor skulle kunna heltidsarbeta.

demonstrationer för att få daghem

En förskola vi demomstrerat för på 1970-talet ska vi nu hämta tidigt på. Oftast ska mammor försöka nå upp till just det som är svårt, förklarar Nina Åkestam Wikner.

På hennes egna barns förskola har situationen närmast blivit komisk när det kommer till idealet att hämta tidigt, säger hon och skrattar.

– Vi går och hämtar allihop klockan fyra men många av våra barn är ju inte alls redo att gå hem då. Så då ställer vi oss i parken tvärs över gatan från förskolan, alla föräldrar och alla barn, haha.

Sandra Beijer: ”Alla måste få vara mamma på precis det sätt de vill”

Barnen fortsätter med samma lek som de hade på förskolan men istället för att det är pedagogerna som finns där, så är det föräldrar som står och tittar i ytterligare en timme.

– Det är ju ganska befängt egentligen. Vi hade ju precis lika gärna kunnat låta barnen vara kvar på andra sidan gatan på förskolan och sen gå och hämta klockan fem? Man skrattar ju åt det men vem ska vara den som tar första steget? Vi skulle behöva ha ett föräldramöte tillsammans och bestämma att för barnen som orkar det så börjar vi bara hämta klockan fem istället.

”Mammor har alltid mått piss”

Så hur påverkar det mammors hälsa att leva i ett system där idealen ska vara omöjliga att leva upp till? Där den enskilda mamman – oavsett vilken liten del av samhället just hon lever i – aldrig kommer kunna göra rätt. För "rätt" både förändras och är omöjligt?

Ganska enkelt att lista ut, menar Nina Åkestam Wikner.

– Jag tror ärligt talat att mammor alltid har mått skit över sitt mödraskap. Sen som sagt i olika tider har det varit olika saker man mått dåligt över. Nu finns det tack och lov lite mer flex i kvinnorollen än på till exempel 50-talet, då var man tvungen att välja barn eller karriär, säger hon och fortsätter:

– Men ja, mammor har nog alltid känt sig ensamma och otillräckliga i sitt mödraskap. Anledningen att jag inte får upp referenser äldre än Bibeln är antagligen för att vi inte har så mycket skriftliga källor som är äldre än så. Jag tror man skammade mammor på stenåldern också.

#slutskammat

Som en manet bränner det till från ingenstans. Kommentarerna från en bekant på Instagram, från svärmor som ”bara menar väl”.

Men lika mycket bränner mammaskammen inombords i känslan av att aldrig få räcka till.

I Motherhoods artikelserie Slutskammat byter vi pekpinnarna mot en varm hand och försöker förstå. När känner vi oss skammade? Varifrån kommer mom-shaming och hur tar vi kål på den? Här slutar mammaskammen.

Här kan du läsa fler artiklar från artikelserien.

Foto: TT

Bengt af Geijerstam/TT

familj som äter middag på 70-talet
Mer läsning för dig

Så skammar vi omedvetet varandra – och såhär slutar vi med det

Psykologen: 5 strategier att ta till när du blir mammaskammad