5 fraser som bygger självkänslan och ger dig trygga barn

En av de viktiga sakerna vi gör när vi pratar med barn är att hjälpa dem förstå sina egna känslor – och visa att deras känslor är okej. Samtidigt behöver vårt också ofta oss sätta gränser och berätta för barnet vad som är okej och inte.

Se också: 10 utflyktsmål i Skåne att besöka med barnen

När Parents pratar med forskaren och författaren till en ny föräldrabok, Wendy Mogel, säger hon också att ytterligare en viktig aspekt av dina samtal med ditt barn är att hjälpa barnet känna sig trygg hos dig genom att du visar att du har koll. Och genom att lära barnet hantera sina egna känslor och situationer. Exempelvis tar hon upp en grej som nog de flesta känner igen, nämligen att vi vill verifiera med vårt barn ofta:

Nu går vi in här, okej? Snart ska vi åka hemifrån, okej?

Men just det här lilla "okej:et" kanske kan vara värt att tänka över ibland, säger Wendy Mogel.

– Om du ger ett barn möjligheten att säga nej, kan barnet använda luckan till att lägga sitt veto när det kan – och det kan signalera att du inte är riktigt helt trygg eller säker i vad du säger eller föreslår, säger hon.

Nåväl – det går givetvis utmärkt att uppfostra ett barn och använda frågan Okej? ibland. Ingen har tagit någon direkt skada av det såklart. Men visst var det en intressant tankeställare?

5 fraser som ger ditt barn trygghet

Vill du få lite mer inspiration till fraser som kan hjälpa ditt barn att känna sig trygg i sig själv, glad och trygg med dig som förälder? Här är några meningar i ditt föräldrasnack som kan göra små underverk!

Jag behöver tänka på det

Ibland har vi föräldrar kanske en lite väl stark reflex inom oss att alltid ha svar på tal när våra barn ställer frågor, trotsar, är sura eller busiga. Men vi måste faktiskt inte alltid ha ett perfekt svar och komma till konsensus med en fyråaåring på stående fot. Det kan till och med riskera att antingen du eller ditt barn ångrar sig på ett löfte eller uttalande senare.

Att komma ihåg frasen ”Låt mig få tänka på det” kan både köpa dig lite tid – och visar att det är du som skapar tryggheten genom att vara den som bestämmer. Att samtidigt visa att det är okej att ta tid på sig att göra beslut och väga för och nackdelar, lär dessutom ditt barn samma sak!

Vill du testa igen?

Det finaste vi kan ge våra barn är kanske ett bemötande som inte gör att de behöver känna skam eller skuld om något går fel – men ändå förstår vad det var som hände och varför det blev tokigt? Som när ditt barn ropar att maten är äcklig (som ni pratat om att man inte gör), tar sitt syskons leksak eller kastar sand farligt nära ett annat barn.

I de här lägena kan vi komma ihåg frasen ”Vill du ge det ett försök till?”, ”Ska vi testa igen?” eller ”Här, du får en chans till!”. Fraserna är snälla och innehåller inget hot om att bli utskämd eller bestraffad, bara att man helt enkelt får testa att göra om och göra rätt.

Vill du vara ännu tydligare kan du använda dem som påståenden istället för som frågor. ”Vi ger det ett försök till”, ”Vi testar igen” och så vidare. Ingen behöver sitta i en jobbig situation och ni är plötsligt ett team som löser uppgiften bättre och tillsammans –en andra gång. Det förstår man ju själv, om man är allierad med någon blir man också mer samarbetsvillig!

Lyssna på din kropp

Det är vanligt (och helt mänskligt!) att vi som föräldrar har bättre koll på våra barns kroppar än vår egen. På hur länge barnet sov eller när hen gick på toaletten senast. Ibland har vi det fortfarande när barnet är 7 år, och inte längre 7 månader. Men om du för det mesta uppmärksammar, noterar eller tar hand om ditt barns fysiska behov kan det vara svårt för barnet att själv ta kommando och börja lära sig att lyssna in kroppen själv.

Nästa gång ditt barn kommer till dig med ont i magen kan du testa att vänta med dina troliga förklaringar (kanske att hen åt godis, eller att det är mycket att göra i skolan). Ge istället chansen att lära själv, genom att tillsammans gå igenom vad tänkbara anledningar kan vara (efter ålder såklart!). När ditt barn lär sig att lyssna själv på kroppen får hen också chansen att lära sig viktiga saker om den, som att det blev svårare att somna om sinnet var upp i varv eller att det är skillnad på hunger och nervositet i magen. Kan hen själv identifiera är det också enklare för ditt barn att ge kroppen ett svar på det som händer.

Vilken bra idé

Har du barn med många idéer men som ibland fastnar lite när det kommer till att lösa problem eller driva på händelser? Att vara ditt barns egna lilla heja-klack i det lilla i livet hjälper dem inse att de helt enkelt har makt att lösa olika problem. Det funkar oavsett om det handlar om 7-åringens funderingar på vad som ska hända i eftermiddag, hur 3-åringen ska få på sig skorna eller 10-åringens hemläxa. Om du hejar på blir vilken lösning de än väljer en bra och fungerande.

Låt oss se om vi kan komma på något bra med detta

En lerfigur som har gått sönder eller ännu värre: en kompis som inte längre kan leka idag. Nyckeln till att hjälpa ditt barn hantera sina besvikelser är att inte skynda på de jobbiga känslorna. Istället hjälper du dem att bli flexibla, och att klara av att hantera situationer om du kan ta det lite lugnt och vänta in.

Till exempel: Det är aldrig kul när något man gillar går sönder eller när en rolig sak ställs in. Och det är inte alltid lätt att lyssna på gråt och besvikelse. Men efter att känslorna lagt sig och ditt barn fått säga sitt, sätt dig bredvid och säg ”Kan vi komma på något bra med detta”. Det kommer absolut inte alltid funka direkt. Var beredd på att få driva på lite när ditt barn inte kan se några fördelar. Men försök fortsätta fråga dem och kom med förslag. Kanske kan ni bygga en ny lerfigur nu? Ni kan fortfarande ha en mysig eftermiddag och baka fast kompisen inte längre ska komma över. På så sätt har du hjälpt ditt barn att hanterar känslor och situationer som uppstår – även om man inte vill.

Källa: Parents

Foto: TT