Hur tidigt kan man veta om ens barn har en NPF-diagnos?

Motherhoods expertpanel
Motherhoods expertpanel – din guide genom mammalivet
0:47

Efter reklamen: Motherhoods expertpanel – din guide genom mammalivet

(0:47)

Slå på ljud

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är ett samlingsnamn för många olika tillstånd och diagnoser. De vanligaste är adhd, add och autism. Hos en del barn kan man i ett tidigt skede misstänka NPF. I andra fall är det först i skolåldern när barnets tillvaro förändras och kraven ökar. Motherhoods experter, barnläkaren Kajsa Kaiser och psykologen Hanna Fischer, guidar föräldern i veckans läsarfråga.

VECKANS LÄSARFRÅGA

När kan man som tidigast utreda barn för NPF-diagnoser?

Hanna Fischer, Motherhoods expertpanel

Hanna Fischer är psykolog i Motherhoods expertpanel.

Psykologen: Tecken på ADHD kan vara svåra att skilja från normala variationer i barnets utveckling

Tack för din fråga! Det är dessvärre inte helt lätt att ge ett entydigt svar, men jag ska göra mitt bästa. Generellt kan man säga att autism oftast är lättare att utreda tidigt. Jag vet kollegor som varit med om att ställa diagnos på 18 månader gamla barn, men det vanliga är att barn kommer för utredning runt två och ett halvt till tre års ålder. Vid misstanke om ADHD är det lite klurigare. Flera regioner och även privata aktörer som jobbar med utredning verkar ha någon slags gräns runt fem-sex år. Många erfarna neuropsykologer anser dock att man måste kunna ställa diagnos tidigare på de barn som är mycket hyperaktiva och har stora problem med affektutbrott och sömn. När det är så här pass tydliga och allvarliga fall är ofta hela familjen påverkad. ADHD orsakas till närmare 80 procent av genetiska faktorer så om det finns mycket ärftlighet i släkten kan det även vara bidragande anledning till att man utreder tidigare. Många av ADHD-symptomen är vanliga vid andra tillstånd som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller stress- och ångestrelaterade tillstånd. Depression hos yngre barn är ovanligt och ofta relaterat till svår stress i barnets miljö, men kan även det ge liknande symptom som vid ADHD. Tecken på ADHD under småbarnsperioden kan även vara svåra att skilja från normala variationer i utveckling. Alla små barn har svårt att sitta still och koncentrera sig längre stunder. Ofta är det i inte förrän i den tidiga skolåldern som problemen blir tillräckligt tydliga för att ADHD ska kunna konstateras. Sammantaget är det ett viktigt och inte alltid enkelt arbete att särskilja vad symptomen beror på. Om man vill ha bra beskrivningar av hur symtom på ADHD kan se ut i förskoleåldern kan man läsa mer på: Nationella Vård- och insatsprogrammet

Jag vet kollegor som varit med om att ställa diagnos på 18 månader gamla barn, men det vanliga är att barn kommer för utredning runt 2,5 till 3 årsåldern.

Hanna Ficher, psykolog

För att man ska ställa en NPF-diagnos ska ett flertal symtom förekomma på minst två områden, till exempel både hemma och i förskolan och störa eller försämra funktionsförmågan i vardagen. Man kan således ha några av symptomen utan att uppfylla en diagnos. Oavsett om barnet har så stora problem att det får en diagnos eller inte bör man jobba med anpassningar utifrån barnets funktionsförmåga. Om man har ett barn med mycket ”myror i brallan” eller svårt med fokus så är det viktigt att både förskola och hem försöker anpassa utifrån detta, så att barnet inte ständigt upplever överkrav i tillvaron. Antingen växer det bort eller inte, men med rätt stöd kan risken för problemskapande beteende minska och med det minskar vi även risken att barnet får en negativ självbild utifrån att misslyckas att leva upp till omgivningens förväntningar.

Barnläkaren: Större svårigheter visar sig tidigt hos barnet

Kajsa Kaiser, Motherhoods expertpanel

Kajsa Kaiser är barnläkare i Motherhoods expertpanel

För ADHD kan man ställa diagnos i tre till sexårsåldern, för autism till och med något tidigare. Generellt kan man säga att autismssymptom i regel alltid funnits där och blivit tydligt under de utvecklingssteg barnet ska göra under första levnadsåret, medan AD(H)D-symptom kan vara mer beroende på kraven som ställs.

I regel blir större svårigheter märkbara tidigare än mindre svårigheter, men det kan också vara så att barnet har en så trygg och stabil tillvaro hemma och på förskolan att det inte märks så mycket förrän en större förändring sker (byte av förskola, börja skolan mm).

Foto: TT/Motherhood

Det här är Motherhoods expertpanel

Motherhoods expertpanel är din guide genom mammalivet. För vad är egentligen bättre än att hjälpas åt genom livets alla utmaningar?

Varje vecka kommer en läsarfråga besvaras av minst två personer ur panelen. Frågorna täcker, precis som sajtens innehåll, moderskapets hela resa och kan innehålla funderingar kring allt ifrån graviditet till tonårslivets utmaningar.

Motherhoods expertpanel består av:
Maria Dufva, kriminolog och tonårsexpert.
Kajsa Kaijser, barnläkare.
Hanna Fischer, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
Veronica Calembe, barnmorska.

HÄR kan du läsa mer om våra experter och ta del av fler frågor och svar från Motherhoods expertpanel.

Mer läsning för dig
Veckans läsarfråga: Hur är det att ha ett syskon med NPF-diagnos?
Veckans läsarfråga: Jag är orolig inför förlossningen — vad finns det för risker?
Veckans läsarfråga: Hur påverkas barn av att gå på förskola vs att vara hemma?

Utvald läsning