Läsarfrågan: Mitt barn har inga vänner

Vi kan stötta våra barn med det mesta men när det kommer till socialt umgänge och kompisar står vi maktlösa, åtminstone kan det upplevas så. Motherhoods experter uppmanar föräldern i veckans fråga att titta närmare på orsaken till varför barnet upplevs ensamt. Och menar att det finns en hel del vi kan göra för att öka möjligheterna att introducera nya vänner.

Psykologen: Ungdomar som känner sig ensamma har ofta självkritiska tankar

Tack för din fråga! Jag vet ju ingenting om din dotters personlighet, erfarenheter eller önskan om social samvaro, men personer som upplever mycket ensamhet tenderar att vara mer vaksamma på hotfulla sociala signaler och förväntar sig i högre grad att bli avvisade. Stämmer det för din dotter? Har hon haft vänner tidigare som hon upplevt sig sviken av eller har hon med sig erfarenheter av utanförskap eller till och med mobbing som kan påverka?

Min erfarenhet är att de som känner sig ensamma ofta har mycket självkritiska tankar. En del är så upptagna av hur andra ska uppfatta dem att det går ut över närvaron i stunden med andra människor. Att vara extra vaksam och tro att andra ska avvisa en hänger i sin tur ofta samman med undvikanden snarare än beteenden som på längre sikt kan minska känsla av ensamhet. För vem vill frivilligt utsätta sig för avvisanden? Det blir lätt att man stannar hemma istället och då minskar chansen drastiskt för att etablera vänskapsrelationer. Om du känner igen något av ovan beskrivning hos din dotter tycker jag att ni ska söka professionellt stöd hos en psykolog som kan social ångest för då behöver man troligen ta tag i detta först. Med psykologen kommer hon att arbeta med eventuella skamkänslor, öva på hur hon tar kontakt och behåller fokus utåt, på den sociala situationen istället för att dras in i huvudets katastrofscenarion.

Nu vet jag inte alls hur situationen uppstått, vad ni testat och hur det funkat. Inte heller vet jag vilka eventuella hinder eller yttre omständigheter som påverkar eller var i landet ni bor, men finns sätt du kan underlätta gemenskap på? Vilka möjligheter till aktiviteter och gemenskap finns? Att gå på kurs eller söka sig till sammanhang där man delar intresse är ett vanligt råd, då det oftare är lättare att samlas kring en strukturerad aktivitet än att bara ”mingla runt”. Samtidigt kanske det är bättre att gå på kurs för att man gillar det snarare än att för att hitta vänner. Att ha den inställningen kan göra att man går in i sociala situationer på ett mer avslappnat sätt.

Ensamhet är aldrig någons fel, men man kan öka chanserna för att få sociala kontakter genom att vara öppen och ha tålamod. Påminn din dotter om att nära vänskap alltid börjar med en ytlig kontakt och att det ibland gäller att gå emot den ursprungliga känslan och ge upp för tidigt om känslan av avvisande uppstår alltför snabbt. Uppmunta henne istället att prova ”tvärtom-metoden”; att stanna kvar då hon känner att hon vill därifrån.

Avslutningsvis undrar jag hur din dotters behov av social samvaro ser och hur hon själv ser på sin ensamhet. Är hon extrovert eller introvert? Om hon är nöjd med hur hon har det och snarare har problem med att omgivningen uppfattar att hon inte lever upp till bilden av hur man ska vara är det snarare detta som är problemet. Det är ofta en balansgång i hur mycket man ska acceptera och hur mycket man ska utmana ett barn med blygt/försiktigt temperament, men man behöver verkligen inte ha 300 vänner på Facebook. För vissa räcker gott och väl en person.

Tonårsexperten: Fyll timmarna med givande aktiviteter istället för scrollande på telefonen

Att vara ofrivilligt ensam kan vara väldigt tungt och kännas som en skam. Men din dotter är verkligen inte ensam om att inte ha vänner: flertalet studier visar att en fjärdedel av eleverna ofrivillig ensamhet. Det är väldigt bra att du som förälder vet om detta eftersom många inte vill berätta för sina föräldrar då de inte vill göra dem orolig eller besvikna. Normen är ju att ha många vänner.

Att prata om hur gymnasiet kan bli en nystart för din dotter och början på något nytt är något som de flesta vuxna kan relatera till: många av ens vänner för livet mötte en ju under gymnasieåren. Att försöka addera nya intressen, sporter och aktiviteter är ett väldigt bra sätt att dels känna sig sysselsatt och dels att hitta nya vänner. Inventera i vad som erbjuds där ni bor eller om det går att hitta digitala alternativ via nätet, kanske distanskurser i allt från matlagning till skrivarkurser eller sykurser. Att fylla timmarna med givande aktiviteter istället för att passivt bli sittande med en skärm och scrolla sociala medier är något som även vuxna skulle behöva göra. Alla nya intressen behöver inte vara dyra: att vara ute i naturen är återhämtande och gratis.

Försök få ihop henne med nya klasskamrater så de kan umgås på ett enkelt sätt: öppna upp ert hem eller erbjud dig att skjutsa eller möta upp när hon vill träffa dem efter skolan. Gör så gott du kan för att underlätta för henne att etablera kontakt redan vid terminsstart. Utöver detta är ju din dotter i en ålder där hon kan börja jobba extra på kvällar och helger. Att tjäna pengar samtidigt som hon har något att göra och en stor chans att träffa vänner är tre flugor i en smäll!

Foto: Motherhood/TT