Hur balanserar man barnens skärmtid bäst?

Flicka med ipad på stranden, Motherhoods expertpanel
Motherhoods expertpanel – din guide genom mammalivet
0:47

Efter reklamen: Motherhoods expertpanel – din guide genom mammalivet

(0:47)

Slå på ljud

En av de vanligaste frågor som Motherhoods experter får är den om skärmtid. I veckans läsarfråga undrar en förälder vad som är rimligt och hur barnen egentligen påverkas av att sitta med ipaden eller telefonen. Hanna Fischer, psykolog, och Maria Dufva, tonårsexpert och föreläsare, har som alltid ett väl avvägt och hjälpsamt svar.

VECKANS LÄSARFRÅGA

När barnen är lediga bråkar vi om skärmtid. Hur påverkas barn och unga av skärmar och hur balanserar man skärmtiden bäst?

Psykologen: Det handlar mer om vad skärmen tar tid ifrån än faktisk tid ägnad åt skärmen

Studier visar att moderna människor kollar på telefonen flera hundra gånger per dag. Inte bara då vi är ensamma, utan under familjemiddagar, när vi promenerar och till och med när vi duschar. Skärmar är idag en självklar del av barns och ungdomars vardag och det är bra att ni funderar över hur ni ska hantera den lockelse som den ”digitala godisskål” som skärmen utgör. Att helt försöka ta bort skärmtid för barn är sällan ett bra beslut. Det resulterar ofta i irritation och konflikter och barnet kan även riskera att hamna utanför den sociala kontexten. Då är det bättre att hålla uppsikt över vad barnen ser, prata om det, erbjuda sig att diskutera alternativa sätt att se på saker, men även att balansera upp med andra aktiviteter. Mer om vad man kan göra för att hitta en bra balans senare, men först lite om vad vi vet om hur barn påverkas av skärmar.

När det gäller skärmtid och dess psykologiska effekter på våra barn är vi dock fortfarande nybörjare. Det finns vissa studier som har studerat tonåringars skärmbeteenden och där har man kunnat hitta svaga samband mellan skärmanvända och psykisk ohälsa. Tillräcklig sömn, riskbruk, mobbing, och att äta en rejäl frukost visade sig faktiskt ha större samband med psykisk ohälsa än skärmanvändande i dessa studier. När det gäller depression finns det ett visst samband med skärmtid, men man ska då komma ihåg att samband inte är detsamma som orsakssamband. På samma sätt som att det finns ett samband mellan soligt väder och glasskonsumtion finns det alltså ett samband mellan tid ägnad åt skärm och depression. Vi vet alltså inte vad som är hönan eller ägget. Använder man mycket skärm för att man är deprimerad och har svårt att finna orka och lust att engagera sig i annat eller blir man deppig av att spendera mycket tid med skärmen?

Det är viktigt att förstå att en stor del av det sociala livet numera levs på internet.

Hanna Fischer, psykolog

Hur man använder skärmen har även visat sig ha inverkan på mående. Man har kunnat se att visst samband mellan nedstämdhet och att vara passivt scrollande och ett motsatt förhållande, där de som istället använde skärmen för att skapa och bibehålla sociala kontakter mådde bättre. Det som framställs i forskningen hittills verkar således vara att det snarare handlar om vad skärmen tar tid ifrån än faktisk tid ägnad åt skärm. Ett barn som kollar så mycket skärm att det konkurrerar ut lek, sociala kontakter, skola och lärande ligger därför i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa och hamna efter utvecklingsmässigt. Vad gör man då för att hitta en bra balans? Det är viktigt att ha tydliga regler som man gärna diskuterat fram tillsammans. Man ökar sannolikheten drastiskt för att barnen följer reglerna om de själva fått vara delaktiga i att utforma dem. Ta reda på vilken funktion de olika aktiviteterna har för barnet, ta reda på vilka Youtubers barnet ser på och vilka de är, sätt dig in i spelen barnet spelar, exempelvis hur lång tid det tar att spela och om det går att spara eller inte. Det är viktigt att veta för de regler man sedan sätter upp. Det är också viktigt att förstå att mycket av det sociala livet numera levs på internet och att inte glömma att även fråga ”Hur var det på internet idag?” för att visa intresse och hänga med. Det är lika naturligt som att fråga om allmänt mående eller att följa med sina barn till övriga aktiviteter såsom fotboll m m.

Att tillämpa ”mobilparkering” (ska gälla hela familjen), skärmfria tider, att ladda ned pedagogiska appar och avinstallera andra som man upptäckt är extra ”beroendeframkallande” kan även vara sätt att stävja ohälsosamt användande och konflikter kring detta. Att använda larm för när skärmtiden är ute istället för att tjata fungerar bra för många. Samtidigt bör man vara resonlig och det kan ibland vara bättre att avsluta tillsammans för att både göra det till en smidigare övergång och att visa intresse för vad barnet gör på sin skärmtid. De flesta barn gillar då föräldrarna intresserar sig för vad de gör. Om vi sätter en gräns bör vi vara bestämda och konsekventa med reglerna som sätts, även för oss själva. Om man som förälder inte är en förebild och tar dessa på allvar gör inte barnet det heller. Det är även bra att hitta andra, varierade aktiviteter och kanske fylla en burk med lappar på förslag på skärmfria aktiviteter om fantasin tryter.

Sammanfattningsvis: Sträva efter balans. Skärmtiden kan både vara avkopplande, underhållande och lärorik men samtidigt stressande och skadlig. Det viktiga är att öka er insyn och kontroll över vad och hur mycket era barn tittar på samt håller koll på att det blir en bra balans mellan skärm och andra aktiviteter som innebär socialt umgänge och fysisk aktivitet.

Tonårsexperten: Dela in dygnet efter vad som måste ingå

Kanske är detta den vanligast frågan som föräldrar tampas med och ställer till sin omgivning och experter. Enklast vore om det fanns tydliga riktlinjer, men det går det ju på sätt och vis att själva ta fram. jJag vill därför tipsa er om att sätta er tillsammans och resonera utifrån ett hälsoperspektiv. Skapa ett cirkeldiagram där ni delar in dygnet efter vad som MÅSTE in: sömn 8-10 timmar, rörelse med hög puls MINST 60 min (gärna mer), hygien, äta, laga mat, umgås socialt utan skärm, städa/plocka ordning, läsa bok och så vidare. Om allt detta funkar och att barnen är ute i friska luften oavsett väder anser jag att skärmen inte har någon skada men att det är skillnad på vad de gör på skärmen: sitter de passivt och scrollar sociala medier eller lär de sig spela gitarr? Pratar de med mormor eller lär sig baka och laga mat via skärmen? Det har nämligen visat sig i studier hur olika det är: att umgås interaktivt med vänner samtidigt som de spelar är bland den bästa skärmtiden. Nyckelord är så klart lagom, balans och vad en gör på skärmen.

Det här är Motherhoods expertpanel

Motherhoods expertpanel är din guide genom mammalivet. För vad är egentligen bättre än att hjälpas åt genom livets alla utmaningar?

Varje vecka kommer en läsarfråga besvaras av minst två personer ur panelen. Frågorna täcker, precis som sajtens innehåll, moderskapets hela resa och kan innehålla funderingar kring allt ifrån graviditet till tonårslivets utmaningar.

Motherhoods expertpanel består av:
Maria Dufva, kriminolog och tonårsexpert.
Kajsa Kaijser, barnläkare.
Hanna Fischer, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
Veronica Calembe, barnmorska.

HÄR kan du läsa mer om våra experter och ta del av fler frågor och svar från Motherhoods expertpanel.

Mer läsning för dig
Veckans läsarfråga: "Alla familjer har fulla semesterscheman — utom vi"
Veckans läsarfråga: Vad är en för tidig sexdebut?
Veckans läsarfråga: Min son har ångest inför slutbetygen — hur ska jag hjälpa honom?

Utvald läsning