Min tonåring verkar deprimerad – hur kan jag hjälpa henne?

En tonåring som drar sig undan allt mer och är svår att få kontakt med - hur gör man som förälder för att bryta mönstret och få sitt barn att hitta tillbaka till energi och glädje? Våra experter denna vecka är Hanna Fischer, leg. psykolog och psykoterapeut på Moment psykologi och Maria Dufva, kriminolog och tonårsexpert.

Psykologen svarar: Nedstämdhet uppstår vid stora förändringar eller förluster

– Att vara nedstämd är en naturlig del av livet och det är vanligt att man i perioder har mindre lust och energi. Nedstämdhet och sorg uppstår ofta vid stora förändringar eller förluster (till exempel att bästa kompisen flyttat, man har bytt klass) och funktionen av känslan är att bearbeta och acceptera det som hänt, att fundera kring meningsfullhet och hur livet ska se ut efter denna förändring/förlust. Det i sig är naturligt och bra, men det kan leda till att man drar sig undan alltför mycket och fastnar i grubbel, vilket kan göra att nedstämdheten övergår i en depression. Ett överdrivet undvikande kan hindra barnet att delta i meningsfulla aktiviteter, gå till skolan och klara av saker som gradvis skulle kunna fylla barnet med positiva känslor och livet med mening igen. För ett barn som verkligen är deprimerat töms livet till slut på positiva inslag som social samvaro och roliga aktiviteter och börjar istället alltmer bestå av tjat och bråk med föräldrarna då barnet inte längre vill göra något och hamnar efter i skolan. Man kan inte rå för att man känner sig nedstämd, men däremot kan man påverka hur man mår genom att göra saker som antingen ökar eller minskar känslan av hopplöshet och meningslöshet. Ett barn som i en tuff period söker stöd, fortsätter att delta i aktiviteter som har hög sannolikhet att skapa positiva känslor har mycket lägre risk att utveckla en depression än ett barn som drar sig undan, börjar grubbla och anklaga sig själv. Därför är det särskilt viktigt att du som förälder försöker hjälpa barnet att göra saker som hen normalt sett tycker om. När man mår dåligt är det lätt att man börjar vrida på dygnet, hoppar över måltider, träning och tackar nej till saker som egentligen skulle kunna få en att må bra. Då får man jobba mer ”utifrån och in” och göra saker som man vanligtvis gillar och veta att den positiva känslan kommer att komma tillbaka successivt.

Du behöver alltså hjälpa ditt barn att åter engagera sig i livet och bryta passiviteten! Ni kan börja att gemensamt försöka hitta aktiviteter som har stor sannolikhet att skapa positiva känslor, så kallade ”antidepressiva beteenden”. Det kan vara aktiviteter som brukar ge energi eller något som vanligtvis intresserar barnet. Börja med något enkelt! Sammanfattningsvis kan du som förälder hjälpa ditt barn att öka aktivitetsnivå för att skapa möjlighet till positiva upplevelser. Alla behöver gemenskap, goda rutiner och bra balans mellan krav och återhämtning för att må bra.

Om nedstämdheten trots detta blir mer omfattande (större delen av dagen, varje dag i minst två veckors tid) och det påverkar ert barns beteende så att hen drar sig undan från allt fler aktiviteter såväl i skolan, fritiden som inom familjen kan hen ha utvecklat en depression som kan behöva behandlas. Sök isåfall hjälp på er vårdcentral eller på BUP.

Tonårsexperten svarar: Ge inte upp och känn ingen skam

— Tonåren är en svår tid för många och det är flera studier som visar att ungas hälsa inte är särskilt bra. Det finns många olika orsaker till att unga mår dåligt och blir deprimerade. Depressionen kan se olika ut för olika individer, men det är viktigt att göra allt för att få ordning på hälsan för att undvika andra ytterligare problem som missbruk och självskadebeteenden. Det är viktigt att barnet inser att hen inte är ensam om detta, att det inte är barnets fel och att det finns hjälp att få. Ibland kan det vara skönt med siffror som typ att var femte person i Sverige någon gång under sitt liv får diagnosen depression. Det är inget att skämmas för men ändå viktigt att göra något åt eftersom inte alla läker av sig själva. Att träffa kurator eller psykolog kan vara avgörande eller att försöka få in hälsosamma rutiner vad gäller sömn, rörelse/träning, dagsljus och frisk luft, att inte isolera sig, ha rutiner kring skolan, se till att hålla kontakt med vänner eller skaffa nya genom olika fritidsaktiviteter. Ibland känns det bättre efter en promenad trots att barnet inte alls ville följa med och föräldern fick tjata och muta. Läs gärna böcker så som exempelvis Hjärnstark av Anders Hansen eller lyssna till olika poddar på ämnet. Ge inte upp och känn ingen skam! Detta kan drabba alla och det går att få ordning på.

Foto: TT/Motherhood