Stämmer det att alla tonåringar håller på med droger?

Motherhoods experter, tonåring med droger
0:47

Efter reklamen: Motherhoods expertpanel – din guide genom mammalivet

(0:47)

Dagens tonåringar har en helt annan tillgång till droger än vad föräldrageneration hade. Föräldern i veckans läsarfråga undrar hur mycket sanning det ligger i dotterns påståenden att "alla håller på med droger". Motherhoods experter Hanna Fischer, psykolog, och Maria Dufva, kriminolog och tonårsexpert har som alltid kloka svar och synpunkter.

VECKANS LÄSAFRÅGA

Min tonårsdotter säger att "ALLA håller på med droger". Polisen kommer ibland till barnens skola och gör kontroller, men vi har inte någon större inblick. Hur ser verkligheten ut egentligen?

Maria Dufva är kriminolog och tonårsexpert.

Tonårsexperten: De flesta ungdomar uppfattar trots allt narkotika som ett problem

Att barns och ungas attityder mot droger har ändrats de senaste åren har flera studier konstaterat. Många pekar på att det är en liberaliseringsvåg som sveper över världen nu när vissa länder och stater legaliserar viss narkotika. Det sägs att ungdomar fått en allt mer tillåtande och individualiserad syn på narkotika, men samtidigt har den faktiska användningen legat relativt stabilt de senaste tio åren - bland både pojkar och flickor. Däremot är det inte särskilt svårt att numer få tag på droger via nätet och sociala medier. Men samtidigt som det din dotter säger är till viss del sant och även om unga ändrat sin attityd till narkotika, uppfattar de flesta ungdomar ändå narkotika som ett problem. Det finns många forum på nätet där unga hittar diskussioner och tar med sig argument som många vuxna har svårt att bemöta. Men ett faktum är att just nu är det är olagligt att sälja, framställa, förvärva, bearbeta, transportera och inneha narkotika. Det är också olagligt att förmedla kontakter mellan säljare och köpare. Det kanske inte biter som argument och detta kanske kommer att ändras under din dotters livstid, men just nu måste vi alla förhålla oss till detta. Många vuxna uttrycker i ren desperation att ”nu är detta slutdiskuterat” och då stänger en ju dörren för att både lyssna och att barnen får komma till tals. Det är bättre att ni har dessa diskussioner hemma och att ni gemensamt skaffar er kunskap. Leta fram fakta och prata utifrån det.

Det sägs att ungdomar fått en allt mer tillåtande och individualiserad syn på narkotika.

Maria Dufva

Att finnas tillgänglig och visa nyfikenhet är ett sätt att få tillit i relationen till sin tonåring, menar psykologen Hanna Fischer.

Psykologen: Ta din dotters uttalande med en nypa salt

Uttryck som innehåller "alla", "alltid", "aldrig" brukar sällan stämma, så vi får ta din dotters uttalande med en nypa salt. Det som dock är sant är att det är lätt att få tag på olika slags droger och att en del unga provar. De flesta provar bara någon gång, men en del får ett beroende. Nu vet jag inte om din fråga även indirekt handlar om en oro för att din egen dotter skulle kunna vara en av dem som provar/provat droger, men jag skriver lite om detta för säkerhets skull.

Hjärnan är inte färdigutvecklad förrän i 20 till 25-årsåldern. Vissa delar av tonårshjärnan är alltså inte lika väl utvecklade som hos en vuxen. Förmågan att bedöma risker, att kunna styra och kontrollera impulser, att kunna ta hänsyn till vilka konsekvenser något innebär på lång sikt är några exempel på saker som fortfarande är under utveckling. Områden i hjärnan som har med lust och spänning att göra är extra aktiverade när man är ung. Jag nämner detta eftersom det delvis kan förklara varför unga vågar ta större risker, exvis prova droger.

Att upptäcka substansbruk hos sin tonåring är inte alltid enkelt och man bör inte vara alltför naiv utan uppmärksam på tecken. Några varningstecken kan vara försämrade skolresultat, att pengar går åt orimligt snabbt, att din tonåring får telefonsamtal från okända, tillägnar sig nya beteenden och vanor, får förändrad dygnsrytm med mera. Det kan vara bra att skaffa sig information om de olika preparaten som finns och hur man reagerar på dessa m m. För mer info om detta se polisens föräldraskola. Det kan även vara bra att engagera sig i föräldravandringar, där man kan träffa unga och ni vuxna kan ta hjälp av varandra. Genom att prata med kompisars föräldrar och din tonårings kompisar kan du få veta mer om hur de tänker och vad de gör.

Att vara tonårsförälder är ofta en bergochdalbana och många tvivlar på om man kan lita på sin tonåring. Att få minskad insyn i barnets liv i och med frigörelsen är normalt. Att ena stunden känna att man litar på sin tonåring och andra stunden känna sig osäker och sviken är jobbigt, men normalt. Det bästa du kan göra är att acceptera att du inte får veta allt, men att samtidigt finnas tillgänglig och visa nyfikenhet så att din tonåring vågar berätta. Att din tonårsdotter går på fest där det kan finnas droger kommer förr eller senare att hända. Var därför nyfiken och håll dig vaken tills hon kommer hem. Sitt gärna uppe och prata tillsammans en stund. Du bör även lita på din känsla om du känner att något inte står rätt till och i det fallet prata med din tonåring och visa omtanke. Tystnad är ofta ett hinder för en förtroendefull och nära relation och skapar misstänksamhet, både hos dig och din tonåring.

Att ena stunden känna att man litar på sin tonåring och andra stunden känna sig osäker och sviken är jobbigt, men normalt.

Hanna Fischer, psykolog

Det här är Motherhoods expertpanel

Motherhoods expertpanel är din guide genom mammalivet. För vad är egentligen bättre än att hjälpas åt genom livets alla utmaningar?

Varje vecka kommer en läsarfråga besvaras av minst två personer ur panelen. Frågorna täcker, precis som sajtens innehåll, moderskapets hela resa och kan innehålla funderingar kring allt ifrån graviditet till tonårslivets utmaningar.

Motherhoods expertpanel består av:
Maria Dufva, kriminolog och tonårsexpert.
Kajsa Kaijser, barnläkare.
Hanna Fischer, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
Veronica Calembe, barnmorska.

HÄR kan du läsa mer om våra experter och ta del av fler frågor och svar från Motherhoods expertpanel.

Foto: Motherhood/TT

Mer läsning för dig
Veckans läsarfråga: Hur hanterar jag ett brustet tonårshjärta?
Hur kan jag hjälpa mitt barn att minska stress och ångest över skolan?